Grattis Danmark på er grundlagsdag! När detta inlägg publiceras befinner jag mig endast en bro ifrån er. Idag ska den danska demokratin celebreras, men jag vill också fira, och tacka, Danmark för att Lars von Trier finns och gör film!
I torsdags blev jag dan-före-födelsedan-överraskad med biobiljetter till Melancholia. Och: Ååååh, vilken film!!!
Det börjar med en serie scener i ultra-slow motion (om det finns något som heter så) till tonerna av Wagners Tristan och Isolde. Varje bildruta är ett konstverk i sig! Mäktigast är en bild på jorden som blir slukad av en annan planet.
Filmen är en katastroffilm utan någon av de amerikanska ingredienserna. Vi hör inget nyhetsmeddelande om den kommande katastrofen. Det är inget f.d. äkta par som hittar tillbaka till varandra. Det är ingen vanlig arbetarsnubbe som råkar vara den enda som kan lösa problemet, får träffa presidenten och sedan räddar hela världen.
Det går faktiskt inte att jämföra den med en sån film alls.
Musiken är fantastisk, och fotot likaså. Och jag är såå glad att jag såg filmen på bio. Mäktigare filmupplevelse var det längesen jag var med om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar