11 frågor

Jag fick en bloggutmaning från Sofia i Bokmilaskogen. 11 frågor som jag ska besvara och sedan skicka vidare 11 frågor till 11 andra personer. 

1. Finns det någon bokkaraktär som du skulle vilja vara?

Ja, det finns nog många, men den jag helst skulle vilja vara är Hermione Granger (i Harry Potter-böckerna alltså, om det skulle vara någon som har missat henne). Hon är smart, ambitiös, har stort socialt patos och är en bra vän. Sån skulle jag vilja vara! Och dessutom: Hon kan trolla, och hon får gå i skola på Hogwarts!

2. Vilken är den bästa klassikern?

En bok jag gillar väldigt mycket är Jane Eyre av Charlotte Brontë

3. Vilken av de författare som har fått Nobelpriset genom tiderna är din favorit?

Jag har bara läst ca 15 av de författare som fått Nobelpris. De 2 jag gillar allra mest är båda kvinnor. Selma Lagerlöf och Toni Morrison. 

4. Har du någon fobi?

Ja, jag har klaustrofobi. Det går lite upp och ner hur mycket. Jag har svårt att se filmer där folk blir instängda i brinnande rum, under vatten eller blir levande begravda. 

5. Vilken filmatisering av en bok är den bästa enligt dig?

Det måste nog vara Sagan om ringen-trilogin, eftersom de är bland de bästa filmer jag har sett. 

6. Har du något nostalgiskt bokminne?

Det finns en del böcker som jag återkommer till av nostalgiskäl, såsom Anne på Grönkulla, Lilla huset på prärien och Narnia. Narnia har jag nostalgiska minnen både från tv-serien och böckerna. Jag minns att jag alltid hittade nya dimensioner och infallsvinklar i böckerna varje gång jag läste om dem. 

7. Vilken tv-kanal tittar du mest på?

Det är nog 5:an, för där går en del serier som jag brukar se, t.ex. Desperate Housewives. Men det går lite i vågor, för när Downton Abbey går så ser jag mycket på svt så klart. 6:an ser jag också en del på. Det går oftast någon rolig komediserie där ungefär när jag ska äta mat. 

8. Vilken är din favoritplats i en bok?

Jag måste knyta ihop denna fråga med fråga nr 2 och säga att min favoritplats är Hogwarts! Men jag gillar en massa platser i böcker, t.ex. nästan alla fantsyländer och också de flesta förritiden-miljöer.

9. Sämsta boken du läst hittills i år är..?

Elisabeth och hotet från granngården av Hilda Stahl. Den fick betyget 2,5 av mig. När jag var liten var jag med i en bokklubb som hette Krokodilen. En sån där bokklubb där man köper böcker som skickas hem alltså. Då köpte jag ett par böcker om Elisabeth, och i vintras hittade jag den första delen i serien på en second hand. Jag tror den till och med var gratis. Jag tog med den och läste den mest som lite nostalgi. Den är rätt så kort så jag känner inte att jag har slösat bort någon tid i onödan. Den är en sån där typiskt tillrättalagd barn- ungdomsbok där de dumma barnen bara är jättedumma och lömska och de snälla barnen alltid vill väl, och i slutet får de upprättelse och dumma barnen får skämmas. 

10. Bästa boken du läst hittills i år är..?

Drottning Grågyllen av Moa Martinson. Tätt följd av Hungerspelen, De blåaste ögonen och Norwegian Wood. 

11. Brukar du lyssna på musik när du läser? I så fall, vilken sorts musik?

Nej, jag har helst tyst när jag läser. Men instrumentalmusik, typ klassisk musik eller filmmusik skulle kunna funka ibland. 

Och nu ska jag skicka vidare utmaningen!

Mina frågor blir:

1. Vilken/vilka böcker läser du just nu?
2. Vilken TV-serie skulle du vilja leva i?
3. Vilket århundrade skulle du vilja leva i?
4. Vilket fantasyväsen skulle du vilja vara?
5. Har du någon gång blivit riktigt rädd av en bok du läst?
6. Har du någon gång gråtit riktigt mycket av en bok du läst?
7. Finns det någon bok du ångrar att du läst?
8. Om du skulle skriva manus till en film, vem skulle du vilja regisserade den?
9. Vilken bok- eller filmkaraktär stör du dig mest på?
10. Vilket är ditt favorit-te?
11. Får man ta boken med sig in i himlen?

Och de jag utmanar är:

Malin i ostriket
Gammelbrua

Sofies bokblogg

och dagarna går...

hyllan

pantalaimone

...and then there was Beatrix

rainred

Gustaf med f

Min kopp med te

fabulerat

Reglerna är enkla! Svara på frågorna i din blogg, kom på 11 egna frågor, skicka dem till 11 bloggare. 

En till tävling!

Om du inte vann min novellixtävling kan du istället pröva lyckan hos Eli läser och skriver.
Här har ni adressen! 
Lycka till med tävlandet!

Fritz Ståhl, I love you!

Ibland hittar jag små guldkorn som gör mig glad mitt i vår annars så cyniska, konsumtionshetsande, tillväxtprisande värld. 

Denna gång är det nätbokhandeln Fritz Ståhl som förgyller min dag!

Till skillnad från de stora nätbokhandlarna som är ganska så likadant opersonliga och storföretagsaktiga, och som säljer samma böcker, så är Fritz Ståhl personlig och mysig. Ja, faktiskt mysig! Inte trodde jag att en nätbokhandel kunde vara det! 

Läs deras Om oss-sida så förstår ni!

När man jämför med vad de stora nätbokhandlarna skriver om sig själva så blir det nästan skrattretande. Jag tar mig friheten att kopiera från deras hemsidor.

Adlibris  

I köket hemma hos Pär Svärdson satt fyra personer och funderade på vad man kunde sälja över internet. De skrev ner 100 idéer och sedan valde de den 101:a idén som kom upp - att starta en bokhandel över nätet. Året var 1997 och de fyra personerna var Adlibris grundare: Pär Svärdson, Fabian Fischer, Johan Arvidsson och Christian Lauritzen. De var då kollegor och konsulter på Accenture (dåvarande Andersen Consulting) och de var vana att fundera kring effektiva processer och automatisering. Idén som blev grunden till Adlibris var att sälja böcker på nätet till ett lågt pris men samtidigt ha hög kvalitet på servicen - och det skulle möjliggöras genom ett högeffektivt system, som de själva skulle bygga från grunden. 

Bokus 

Nuförtiden tar de flesta av oss för givet att man kan beställa det mesta från hela världen på Internet. Men på den tiden var det någonting mer eller mindre revolutionerande. Bokus var pionjärer på området och vår långa erfarenhet har gjort att vi har skaffat oss en tydlig uppfattning om hur våra kunder vill handla böcker. Men siktet är alltid inställt på att bli bättre och vi är under ständig utveckling! (...)Bokus startades 1997 av Kajsa Leander och Ernst Malmsten. 1998 köptes företaget av KF Media. 2000 förvärvade den tyska mediekoncernen Bertelsmann 50% av bolaget och bokus.com bytte namn till bol.com. Det visade sig ganska snart att svenskarna gillade namnet bokus.com bättre och att böcker var det vi kunde bäst. KF Media köpte tillbaka den andel man sålt och renodlade verksamheten till bokförsäljning igen. Och så togs det gamla namnet tillbaks.

Det blir väldigt tydligt att fokuset hos Adlibris och Bokus ligger på själva säljprocessen, medan det hos Fritz Ståhl ligger på böckerna och läslusten. 

Jag vill också tacka Fritz Ståhl för deras kundservice! De har kundservice på telefon och på facebook, och de svarar snabbt och tillmötesgående på frågorna jag ställer, även efter den utsatta kundservice-tiden!

Hit kommer jag återvända varje gång jag ska handla böcker på nätet!

Markusdagen 25 april

Idag har Markus namnsdag!
Och därför fick en Markus som jag känner välja film helt själv när vi gick på bio idag! Och det är en stor sensation må ni tro! Oftast är det jag som väljer, men med hans godkännande.
Men idag fick alltså Markus välja film helt själv. Det enda kravet jag hade var att den skulle börja någon gång mellan 17.30-19.00. I en stad som Göteborg blir det ändå ganska många filmer att välja mellan.

Valet föll på John Carter. En sci-fi-äventyrsfilm i 3D producerad av Disney. Det skulle kunna blivit precis hur dåligt som helst. Eftersom Markus inte är så van vid att få välja film var även han lite orolig att det skulle bli en flopp.
Men det blev det inte!

Filmen utspelar sig på slutet av 1800-talet. Edgar ärver en hemlig dagbok efter sin släkting John Carter (+ alla andra tillhörigheter till ett sammanlagt värde av åtskilliga miljoner). I den får han läsa om Johns oväntade resa till Mars.
Detta är en klassisk äventyrsfilm med många vackra vyer och naturbilder. Det är en bra story som är rätt så spännande, men det smyger in ett par lite för cheesy scener mot slutet.
3D-effekterna är inte så störiga som 3D-effekter kan vara (typ "-nu måste vi slänga in lite grejer som kan flyga rätt i ansiktet på den som tittar, för det är ju coolt"), så det är ett plus från mig. Å andra sidan tillför 3D-effekterna inte så mycket heller. Men så är jag ju ingen 3D-fantast.

I eftertexterna får jag veta att filmen bygger på en roman av Edgar Rice Burroughs. Jag visste inte vem denna författare var, men det är tydligen han som skrivit Tarzan-serien. Boken som John Carter bygger på, Kvinnan från Mars, kom ut för nästan 100 år sedan, 1917. Det märks att filmen bygger på en gammal bok bl.a. genom valet av planet. I början av 1900-talet var ju Mars på ett sätt mycket längre bort än vad det är idag. Man hade ju inte ens varit på månen! Så att fantisera fram en civilisation på denna planet var inte alls konstigt. Och det finns ju otaliga andra filmer och böcker på just temat marsmänniskor. Idag hade man antagligen valt någon helt okänd planet som ligger i ett annat solsystem (typ Pandora i Avatar).
Markus tyckte också att hjälten var mer ädel än vad man är van vid från dagens action- och äventyrsfilmer.

Jag visste inte mycket om den här filmen innan, förutom att någon skulle hamna på en annan planet och att det skulle finnas nån sorts jättestora djur som jag hade sett på en bild. Och jag gillar att se filmer på detta vis, helt förutsättningslöst. Mitt betyg på filmen blir 3,5 av 5 möjliga, vilket betyder "ganska bra" på min skala. Om du gillar denna typ av filmer så rekommenderar jag den. Den är klart bättre än många andra i sin genre!

För övrigt är John Carter en rätt så kass titel. Men The Woman from Mars hade varit ännu sämre, så jag ska väl inte klaga egentligen.




Andra Markus som man kan fira idag:

Markus Zusak - Författare till Boktjuven
Marcus Brewer - Pojken i Nick Hornbys About a Boy

Vilken är din favoritmarkus?

Världsbokdagen - Vinn novellixer!

Idag är det världsbokdagen och detta måste ju firas!

Backa bibliotek firar detta genom att alla som lämnar tillbaka försenad media slipper förseningsavgift. Ett rätt så lamt firande skulle jag säga.
Men jag är väl inte så mycket bättre själv. Jag har haft tre lektioner i engelska och en i svenska som andraspråk idag, men inte en enda av dem kretsade kring böcker eller läsning. Dåligt av mig! Jag är också inbjuden på en bokbloggarträff ikväll där boken + TV-serien Game of Thrones kommer avhandlas, men den kommer jag inte att gå på för att jag tyckte att jag inte hann läsa boken. Istället ska jag sitta hemma och se på film (OBS! i pedagogiskt syfte).

Men nu ska det bli lite bättring! För det första är det ju ett stort steg att jag just i detta nu skriver mitt första bokbloggarinlägg på två veckor!
Men det viktigaste är att jag tänker ha en världsbokdagstävling!

Priset i tävlingen är 2 st novellixer. En som vinnaren väljer själv och en överraskningsnovell som jag väljer ut till vinnaren.
För att vinna detta pris behöver du bara kommentera detta inlägg. Om du vill ha större chans att vinna kan du länka till detta inlägg på din blogg, på facebook eller på twitter. Du för en extra lott för varje ställe du har länkat på.

I din kommentar vill jag veta:

• Vilken novell du har valt. Här har du en lista på de som finns. (OBS! Önska bara en bok. Inga andra- och tredjehandsval, tack!)
• Om det är någon novell du inte vill ha som överraskning p.g.a. att du redan har läst den.
• Någon kontaktuppgift så att jag kan meddela om du har vunnit.
• Om du har länkat till inlägget någonstans, och i så fall var.

Tävlingen slutar vid midnatt! Så skynda på att tävla! 

I'm losing hope on humanity

Igår gick filmen The Ugly Truth (2009) på TV. Jag råkade se några snuttar av den medan jag satt i soffan. Men en scen fick mig att lämna vardagsrummet av pinsamhet. Inte sån där rolig Mia & Klara-pinsamhet som man skrattar åt fastän man tycker att det är skitjobbigt att se på. Nej, detta var ren och skär pinsamt illamående. Tänk att det finns människor som sätter sig ner i ett rum för att skriva manus och tycker att detta är en bra idé!

Filmen handlar om Abby (Katerine Heigl) som ska hitta Mr Perfect. Till sin hjälp får hon en riktig mansgris (Gerard Butler) som ska lära henne vad alla män vill ha. Bara detta låter ju oerhört originellt och nyskapande, särskilt eftersom vi får lära oss att det enda män tänker på är sex. Detta fantastiska replikskifte kan man t.ex. få lyssna till:

Mike: Rule #4: Never talk about your problems 'cause men don't really listen or care. 
Abby: Some men care! 
Mike: No, some men pretend to care. When we ask how you're doing, it's just guy code for "let me stick my dick in your ass". 

Och sen att man låter den manliga huvudrollen fälla denna kommentar:

You have to be two people. The saint and the sinner. The librarian and the stripper.

Har vi inte kommit längre än så här i världen??! Jag trodde att det här med "horan och madonnan" var något man pratade om som en bild för hur ologiska krav kvinnor har på sig. Inte som något eftersträvansvärt.
Och så till sist, den scen som fick mig att lämna vardagsrummet var denna:

Av någon anledning har Abby fått ett par vibrerande trosor med tillhörande fjärrkontroll. Av någon anledning tar hon på sig dessa när hon ska på date. Hon får bråttom och slänger ner fjärrkontroll i handväskan. Av någon anledning visar sig daten bli en jobbmiddag. På restaurangen ramlar fjärrkontrollen ur väskan och en liten kille hittar den och börjar naturligtvis leka med den. Vi får sedan se hennes reaktion på att trosorna börjar vibrera medan hon försöker hålla sig lugn. Mike, hennes guide till mäns tankar och önskemål, sitter också med på restaurangen och får efter ett tag se killen som leker med fjärrkontrollen. Istället för att ta ifrån honom den sitter han kvar vid bordet och skrattar för sig själv medan han nöjt betraktar Abby. 

Seriöst!! Det är så klassiskt och genomskinligt gubbsjukt så jag orkar inte ens kommentera det mer. Jag får bara ont i magen.


Typiskt manliga manusförfattare, tänkte jag, och kanske du också. 
Men icke! De tre manusförfattarna är kvinnor allihop! (Nicole Eastman, Karen McCullah Lutz och Kirsten Smith)
Regissören är dock man. (Robert Luketic)
Men det kanske är ett gott tecken för jämställdheten att det inte bara är män som är gubbsjuka svin som arbetar för att cementera stereotyper, kvinnor kan också!


Om ni vill se scenen jag pratar om finns en ihopklippt och förkortad version här. 

Hungerspelen (the book)

Det är nästan lite pinsamt att titta i min läsdagbok. I mars månad läste jag endast en bok! Jag har intalat mig att minst 2 stycken borde jag läsa varje månad.
Till mitt försvar kan jag tillägga att jag faktiskt började läsa tre andra böcker, Stalins barn av Owen Matthews, Northern Lights av Philip Pullman och Hungerspelen av Suzanne Collins, varav den sistnämda jag läste ut första april.

Hungerspelen har jag redan skrivit om lite grann i detta inlägg. Och nu när jag läst färdigt den är mitt omdöme lika positivt! En sån berättare hon är, Suzanne Collins! Framtidsvärlden hon beskriver känns äkta i all sin absurditet, även om det ibland finns en del icke-trovärdiga detaljer. Men dessa är lätta att bortse ifrån för att istället ägna sig helt åt läsupplevelsen!
Man kan självklart se kopplingar mellan Hungerspelen och dagens dokusåpor som utsätter deltagarna för mer och mer extrema situationer och mer och mer fabricerad "verklighet" för att vi tv-tittare ska bli underhållna. Men Hungerspelen är ju också något annat. Det är ett sätt för den välbärgade Huvudstaden att hålla de yttre distrikten i schack. Att visa vem som bestämmer. Och att visa vem som har makt att förändra deras liv, för det är ju i alla fall inte de själva.
Här ser jag kopplingar till relationen mellan rika och fattiga länder i vår tid. Även i vår tid är det de fattiga som producerar mat och andra varor till oss rika som ägnar oss åt ogenerad lyxkonsumtion. De fattigaste länderna är helt utelämnade till de rika ländernas nycker och önskemål. På nyheterna ser vi människor som lider, vi tycker synd om dem, men vi inser inte vår egen del i deras lidande. På samma sätt som invånarna i Huvudstaden ser deltagarna i Hungerspelen utan att vilja förstå att de är de själva som utsätter dem för lidandet, och att deltagarnas fattigdom är en förutsättning för att Huvudstadens medborgare ska kunna leva sina liv i materiellt överflöd.

På måndag ska jag se filmen! Jag hoppas att den är åtminstone nästan lika bra som boken. Jag hoppas att de inte bara gör den till en spännande actionfilm, utan också tar upp frågan om fattiga och rika, om makt och motstånd. Som actionfilm tror jag att den fortfarande skulle kunna bli riktigt spännande, men det är allt det där bakomliggande som gör boken till en riktigt bra bok. Återstår att se om filmskaparna lyckas med att förmedla det på 140 minuter...

Mias filmklubb: 8 kvinnor

I onsdags var vi 8 personer som träffades för att se filmen 8 kvinnor.
Det blev inget toppbetyg direkt. Ett medel på 2,4. Men hälften av oss gillade ändå filmen till viss del och gav den en 3:a i betyg.

Det som sades om filmen i vårt eftersnack jämförde vi filmen med en klassisk Agatha Christie-deckare, men eftersom allting var väldigt absurt och överdrivet så det var mer som en parodi.
Man fick veta mer och mer om de 8 kvinnornas hemligheter, men det fanns ändå väldigt många frågetecken efter att filmen var slut. Ett minus för en del tittare var att det inte kändes trovärdigt. Men jag, och andra med mig, tyckte att det inte nödvändigtvis var ett minus. Det var meningen att det inte skulle vara trovärdigt. Det fanns hela tiden blinkningar till teatern och en massa saker som skulle påminna oss om att det vi såg inte var på riktigt. Men man kan ju förstås ha delad meningar om detta berättargrepp.
En annan sak vi diskuterade var musikalnumren. Även de hade ju effekten att det inte kändes på riktigt. Vår filmmusikexpert påpekade att all bakgrundsmusik var väldigt välgjord och proffsigt mixad, medan musikalnumren var väldigt slarviga. Något som han tyckte kändes fräscht.

Även om filmen "bara" fick en 3:a i betyg av mig var det ändå underhållande 104 min. Och vi hade mycket intressant filmdiskussion efteråt.

Lite intressant kan det ju även vara att läsa en hyllning av filmen. Jag råkade hitta en på bloggen Dreams Are What Le Cinema Is For. Skribenten tycker dock att det borde göras en amerikansk re-make på filmen. Något som jag tror hade blivit katastrofalt dåligt. Att det var på franska var ju en del av charmen.

(nästa filmklubb blir i början av juni)

Påskekrim är inget för mig!

Detta är istället vad jag tänker läsa under påsklovet:

• Tidningen Språk
• Northern Lights av Philip Pullman
• Staden utan kvinnor av Madeleine Hessérus

Någon med mig skämta aprilo

Jag försökte mig på ett bloggaprilskämt igår. Det handlade om vad som skulle hända i Downton Abbey till hösten. Men jag fick ingen reaktion. Jag tänkte att någon borde väl bli upprörd över Thomas och Ediths romans! Det skulle då jag bli. Men kanske bredde jag på för lite.
Så jag ändrade lite i min bloggtext och la till lite spöken och sånt, och då äntligen var det någon som förstod mitt aprilskämt!
Det kan ju ha varit folk som fattade det innan också, men inte ides kommentera det.

Det hade ju varit intressant att veta hur många som läste mitt inlägg (både första och andra versionen) och faktiskt trodde att det var sant. Men de får väl bli besvikna/glatt överraskade i höst när mina förutsägelser inte slår inte (jag förutsätter att de som läste inlägget är intresserade av Downton Abbey).
Eller så kommer manusförfattarna läsa mitt geniala inlägg och ändra manuset... Vi får väl se...

Det senaste om Downton Abbey - säsong 3

Ojojoj vad jag längtar till nästa säsong av Downton Abbey som kommer visas i höst!

Och nu har jag lyckats luska ut lite förhandsinfo:

• Den turkiske diplomaten som dog i lady Marys bädd har en ond tvillingbror som kommer till Downton Abbey för att ta reda på mer om sin brors mystiske död. Det kommer leda till att han och Mary inleder en romans. 
• Lady Sybil och Tom Branson kommer flytta tillbaka till Downton, men Sybils far har inte kommit över att hon svikit familjen, så hon får börja jobba som husa hos dem. 
• Thomas blev ju utblottad i slutet av förra säsongen, han kommer dock försöka vända sin lycka genom en romans med lady Edith, sin homosexuella läggning till trots. Vad tror ni? Kommer hon falla för honom? Det kan ju hända att hennes tidigare misslyckanden inom romantiken gör att hon inte är lika nogräknad som hon borde.
• Violet kommer gå bort i en mystisk sjukdom, men hon kommer ändå vara med i serien i form av ett spöke som gör livet otrevligt för människorna på Downton.

Detta är taget från första avsnittet, så det kan förstås komma upp många fler vändningar på intrigerna innan säsongen är slut. Och ITV vill förstås inte spoilra hela säsongen för oss. Spännande kommer det i alla fall onekligen att bli!