Idag börjar filmfestivalen!

Göteborgs 38:e filmfestival

Förra året när jag hade en 2-månaders Bodil hemma så valde jag att inte gå på filmfestivalen.
I år har jag en 14-månaders Bodil och nu känns filmfestivalen mycket mer tillgänglig. Inte på samma sätt som när jag pluggade och inte hade något barn, så klart, men 2 dagar har jag bestämt mig för att jag har möjlighet till. Av erfarenhet vet jag att 3 filmer på en dag är lagomt. Efter det är hjärnan alltför mosig för att jag ska orka mer. Efter att ha läst programmet, prickat för, funderat, jämfört, valt och valt bort så har det istället för 2 heldagar blivit 1 heldag (imorgon!) och 3 strövisningar.

Filmerna det blir för mig är:

Wild Life

Speed Walking

52 Tuesdays

Anywhere Else

Felix and Meira

Amour fou

Catching Fire

Ikväll ska jag på bio! Det gäller att passa på nu när det är 6 dagar kvar till beräknad födelse.

Filmen det blir är Hunger Games: Catching Fire.

Jag såg om första filmen igår för att ladda upp. Filmen är bra och spännande, men långt ifrån lika bra som boken, så klart!

Bok nr 2, Fatta eld, var jag däremot inte lika förtjust i. Jag tycker att det är den sämsta av de tre böckerna i serien. Den kändes väldigt mycket som en transportsträcka till finalboken. Men kanske funkar den bra som film där fokus brukar vara mer på action och dramatik. 

Här har jag tidigare skrivit om Hungerspelen-böckerna:

Kulturkonsumtion v. 12

Hungerspelen (the book)

En hög med ungdomsböcker

Läs också Kristna Fredsrörelsens analys av Hungerspelen: Hungerspelen visar våldets verkliga pris

Bok & Bio: The Great Gatsby

Igår var jag på ett trevligt arrangemang ihopdraget av Anna på Och dagarna går... Vi diskuterade boken Den store Gatsby och såg sedan filmen ihop.
Andra bloggar som var representerade på Bok & Bio: What you Readin, En trave böcker, Boktjuven, Ciccis bokblogg. (Det var också andra trevliga människor där som inte bloggar)

Eftersom filmen började senare än vad vi hade velat träffades vi innan filmen och diskuterade boken och våra förväntningar på filmen. Efter filmen pratade vi en kort stund om vad vi tyckt om filmen. Jag kände att jag var tvungen att bege mig hemåt i den sena timmen, men några stannade kvar lite längee för att samtala.

Våra åsikter gick i sär både när det gäller boken och filmen.
Jag tillhörde dem som inte var överförtjust i boken. Tidigare i våras läste jag Och solen har sin gång av Ernest Hemingway. Jag tyckte den var jättetråkig, rent ut sagt. Jag väntade på att något skulle hända, men det hände aldrig. Varför jag nämner den här är för att både Och solen har sin gång och The Great Gatsby är samtidsromaner från 1920-talet som utspelar sig bland amerikansk överklass. Eftersom jag verkligen inte gillade Och solen har sin gång tänkte jag att The Great Gatsby kanske inte är något för mig heller, men eftersom den har blivit hyllad av så många gav jag den ändå en chans. Men jag får kanske inse att amerikansk överklass på 20-talet inte är rätt setting för mig, för även om jag gillade The Great Gatsby mer än jag gillade Och solen har sin gång så blev jag inte så begeistrad som jag hade hoppats bli. Historien om den tragiske Mr Gatsby och hans kärlek till Daisy är intressant, men inget som riktigt griper tag i mig.

Jag tyckte faktiskt att filmen var bättre än boken! Filmen är regisserad av Baz Luhrman, och har man sett hans Moulin Rouge så kommer man känna igen känslan. Anledningen till att jag gillar filmen mer är att jag fick ut mer nöje av att se filmen än av att läsa boken, trots att filmen är mer ytlig och Gatsby är lite svårare att tycka om i filmen.
Musiksättningen gillade jag, och jag tyckte det förhöjde filmen att det blandades 20-talsmusik med mer modern r'n'b. Jag tycker att det signalerar att den här historien inte är låst till 20-talet, utan skulle lika gärna kunna utspelas nu eller när som helst. De ytliga festerna, strävan efter pengar, framgång och kändisskap är ju verkligen något som finns nu också.

I handligen och dialog följer filmen boken väldigt väl. Men filmen är spektakulär medan boken är mycket mer lågmäld, så man ska nog egentligen inte jämföra dem för mycket. Boken är boken och filmen är filmen, som jag brukar tänka. De behöver inte vara lika eller förmedla exakt samma känsla bara för att de bygger på samma förlaga.

Det blir ett ljumt betyg för boken, och ett mellanbra för filmen. Får fundera på siffrorna senare...

Mycket av allt...

Filmen slutar med att...

"I en recension ska man inte avslöja slutet."
Hur många gånger har jag tjatat om detta för mina elever i år 8?

Jag läste precis en elevrecension av Den store Gatsby (filmen). Jag har inte själv sett filmen, men började läsa boken tidigare i veckan. Och nu fick jag en fin resumé om hela filmens (och antar jag, bokens) handling, inklusive slut. Som tur är inkom denna recension 33 minuter efter min deadline för vad jag tar med i min bedömning inför betygsättningen, så jag skumläste bara recensionen. Jag tror att jag kan ha behållning av läsningen ändå.

Nu ska jag återgå till betygsättningen, i ljuset av ett blinkande lysrör... Och där slog de av fläktarna också. Det är tydligen inte meningen att någon på den här skolan ska jobba efter 17.00.

(Jag valde det gamla utseendet när jag köpte boken. Som tur var fanns det ett ex. kvar på Pocketshop, så att jag slapp filmomslaget. Det känns lite mer kulturellt då... )

Giff13: London: The Modern Babylon

Första filmen på Göteborg International Film Festival blev en dokumentär. London: The Modern Babylon.
Londons historia koncentrerad till 2 timmar till tonerna av brittisk populärmusik. Mycket intressant montagefilm som bland mycket annat tar upp frågor om utanförskap, rasism och vem som har rätten att kalla London sin stad.

Visas även på lördag och tisdag, men är tyvärr slutsåld.

Wuthering Heights - Filmen eller boken??

Härom dagen såg jag Wuthering Heights i Andrea Arnolds tappning från 2011.
Jag har inte läst boken eller sett någon annan filmatisering av den, men det jag visste om filmen var att min syster började se den med några kompisar men stängt av den efter en kvart för att den var för seg.

Mitt korta omdöme om filmen:
Jag älskar produktionen men ogillar storyn. Fotot är fantastiskt! Men jag förstår mig inte på kärlekshistorian alls. Svindlande höjder/Wuthering Heights har stått på min att-läsa-lista länge, men nu är jag inte alls sugen på att läsa den.

Ni som har läst boken, hur skiljer sig filmen från boken? Har Arnold lyckats fånga stämningen? Är det något i handlingen som är annorlunda i filmen?
Är boken eller filmen bäst? Finns det någon annan filmatisering av boken ni gillar?

Nu följer några spoilers... Jag har skrivit med vit text, så om du markerar texten här nedanför ska du kunna se den... (jag ber om ursäkt för att ni som läser mobilversionen av bloggen kanske kan läsa texten...)




Det här temat med att man blir sinnessjuk av olycklig kärlek är inget som jag är ett stort fan av. Varför ska så många litterära kvinnor hålla på och bli galna hela tiden? 
Vad var grejen med hundarna som de hängde upp?
Och hade han sex med hennes lik??

Filmslut 2012

Under förra året såg jag 79 filmer! (Det kan säkert vara så att jag glömde skriva upp någon, så kanske blev det någon till...)
13 av filmerna hade jag sett tidigare.
Minst 18 filmer klarade ej Bechdel-testet.
Flest filmer såg jag i juli, 12 st.
Färst filmer såg jag i augusti, 1 st.
7 filmer såg jag under filmfestivalen.
Ytterligare 8 filmer såg jag på annan bio.

Här är listan på alla filmer!

Vad som var bäst och sämst?
Det får ni veta imorgon!

The Hobbit - filmen alltså!

Äntligen har jag sett The Hobbit - An Unexpected Journey! Min resa startade lite nervöst med att mitt biosällskap fastnade i en bilkö och nästan inte hann till filmen... Det gjorde att jag inte hann få den uppladdning jag hade tänkt. Istället för att sitta bekvämt inne i biosalongen och nervöst titta på all bioreklam stod jag ute i foajén med två Hobbit-menyer och tittade på klockan. Men vi hann i alla fall sätta oss (och spilla ut en halvliter coca cola på stolen) innan filmen startade. Och en lärdom man kan ta med sig av detta är att man aldrig ska ta bilen in till stan klockan halv fyra en fredagseftermiddag.

Men så till filmen:
Jag har svårt att vara objektiv, men jag älskar den!

Jag tillhör inte de som tycker att en film som bygger på en bok ska vara så lik förlagan som möjligt för att vara lyckad. Bok och film är olika medier och för att lyckas berätta historien i ett nytt media så ska man ändra! Jag skulle säga att The Hobbit bygger på boken Hobbiten, snarare än att det är en filmatisering av den. Men inte mig emot!

Peter Jackson och company har verkligen lyckats återskapa det Middle Earth vi lärde känna i Sagan om ringen! Det är en mycket lättsammare film, och vid ett par tillfällen skrattade biopubliken högt. Något som inte hände särskilt ofta under Sagan om ringen. Men det jag särskilt gillar är hur de lyckas knyta ihop The Hobbit med Sagan om ringen. Dvärgarna och Bilbo ska ut på ett äventyr som inte alls är av samma dignitet som Brödraskapets uppdrag. Att återta sitt förlorade land och ett gigantiskt berg med guld går inte att jämföra med att trotsa den ultimata ondskan och rädda hela världen från undergång. Men filmen The Hobbit innehåller så mycket mer än boken. Gandalfs möte med Elrond, Galadriel och Saruman får oss att förstå att det håller på att hända något större. Och vi vet ju alla vad...

För att göra en relativt kort bok till tre filmer så behövs det naturligtvis utfyllnad av något slag. I The Hobbit så är det, förutom ovan nämnda Sagan om ringen-kopplingar, en hel del action men också en massa Middle Earth-mytologi som inte finns med vare sig i Sagan om ringen eller Hobbiten. Trollkarlen Radagast Brun får större plats, och det har lagts in en bihistoria om dvärgen Thorins nemesis den vite orchen. Tyvärr känner jag till Tolkiens värld för lite för att veta om denna historia finns nämnd i något av hans verk. Jag kan mycket väl tänka mig att den gör det, men någon som är mer insatt får gärna upplysa mig! Att orcherna får mycket större plats än i boken är föga förvånande. Det är dem man lärt känna i Sagan om ringen-trilogin, så det känns bara naturligt att de nu också är fienden. Den vite orchen är en bihistoria som antagligen kommer gå igenom de tre filmerna och kan på så sätt binda ihop dem.

Musiken i Sagan om ringen var helt fantastisk! Som tur är har Howard Shore även skrivit musiken till The Hobbit. Flera musikaliska teman återkommer, vilket jag gillar. Någon annan som jag såg filmen med tyckte först att det var lite tråkigt, men jag gillar att det känns som att det är samma film-serie. Och sen är det ju lite kul också när några helt okända krigare kommer in och man hör vilka det är bara på musiken.

Jag älskade verkligen att få komma tillbaka till Middle Earth. Och jag kanske fortfarande är helt överväldigad av min upplevelse som endast är drygt ett dygn bort, men mitt betyg kan inte bli mindre än 5 av 5.

- I'm going on an adventure!

Mina förväntningar på The Hobbit

Nu är det bara ett par timmar kvar tills The Hobbit har premiär. Det är faktiskt en liten sorg för mig att jag inte ska se den förrän på fredag.

Det har nog märkts på min blogg att The Hobbit är en film som jag har funderat på mycket. Hur mycket mer kan jag blogga om filmen innan jag har sett den egentligen? Vet inte riktigt, men lite till i alla fall...

En av sakerna jag har funderat över är förstås hur filmen kommer bli och på vilka sätt den kommer skilja sig från boken. Detta är vad jag tror:

• Filmen kommer vara mycket vuxnare än boken. Det kommer inte kännas som en barnfilm/familjefilm, trots att boken är en barnbok.
• Alverna i boken skiljer sig mycket från alverna i Sagan om ringen. I Hobbiten/Bilbo så framställs de som någon sorts glada och lättsamma varelser som har fester hela tiden, medan de ju i Sagan om ringen är mycket mer allvarliga, nobla och ståtliga. I The Hobbit kommer alverna vara som de är i Sagan om ringen. 
• De alver som är med i filmen kommer vara samma som är med i Sagan om ringen, dvs Legolas, Galadriel osv. trots att de inte är med i boken.
• I boken är anledningen för dvärgarna att dra ut på äventyret att de vill åt drakens skatt. Detta kommer tonas ner i filmen eller helt tas bort. Istället kommer fokus ligga på att de ska ta tillbaka sitt land som rätteligen är deras. Det hade nog varit svårt att få filmtittarna att vara på dvärgarnas sida om de bara var pengagalna lycksökare. 
• Slaget i slutet av boken kommer få mycket större plats (fast detta är ju inte förrän i tredje filmen får man anta).
• Filmen kommer inte klara Bechdel-testet.

En del av detta vet jag redan är sant efter att ha sett trailers och annan reklam för filmen. Och övriga punkter är inte särskilt svåra att gissa sig till. Men en sak som jag undrar över lite är hur komiska dvärgarna kommer framställas. Gimli fick ju ofta bli den tokrolige som man skrattade lite åt, medan Aragorn och Legolas var stiliga och vältaliga mest hela tiden. Detta är tyvärr ofta fallet med dvärgar. Ett exempel är Snow White and the Huntsman där dvärgarna bidrar med lite komik till en annars väldigt mörk saga. Men hur blir det då i The Hobbit där 13 av 14 huvudroller är dvärgar? Min gissningen är att några av dvärgarna kommer inneha rollen som narr. Och jag tror att dessa är Ori, Nori och Bombur. Däremot kommer Thorin vara minst dvärgaktig och lite mer allvarsam. 

Vill man läsa vad jag skrivit om The Hobbit tidigare (både filmen och boken) kan man klicka på nedanstående länkar:

om Hobbiten - boken alltså (14 nov 2012)

Min förkärlek till starka verb (2 nov 2012)

Dagens teologiska reflektion (27 okt 2012)

Hobbit Day 22 sept (22 sept 2012)

Det blir tre Hobbit-filmer! (30 juli 2012)

The Hobbit - An Unexpected Journey (21 dec 2011)

LUCKA 11

Merry Christmas, Merry Christmas
Ring the Hogwart bell
Merry Christmas, Merry Christmas
Cast a Christmas spell

om Hobbiten - boken alltså

Nu är det exakt 4 veckor kvar!

Till vad, kanske man undrar? Tills betygen ska vara satta?

Jo, det stämmer. Men en mycket trevligare händelse som inträffar den 12 december 2012 är:

Sverigepremiären av The Hobbit!

Detta har jag väntat på i flera år! Utan att överdriva! Det kändes som att dagen aldrig skulle komma, och när det hade närmat sig lite mer så sköt de upp premiärdatumet (två gånger till och med om jag inte missminner mig)!

Men nu är den snart här! Dagen som jag och 100 000-tals andra människor runt om i hela världen har väntat på.

Jag bestämde mig för länge sedan att läsa om The Hobbit innan filmpremiären. Den version jag valde att läsa den här gången blev Hobbiten - eller bort och hem igen som är översättningen av Erik Andersson och John Swedenmark (verser) som kom 2007. Det finns två andra översättningar till svenska. Den mest kända är Britt G. Hallqvists översättning från 1962, Bilbo - en hobbits äventyr. Men innan den kom Hompen - eller en resa dit och tillbaks igen som översattes av Tore Zetterholm (1947). 

Lite kuriosa om denna översättning: Det var den allra första översättningen av något av Tolkiens verk! Men Tolkien gillade inte alls översättningen. Bl.a var han emot att man hade ändrat Hobbit till Hompe. 

- Mr Tolkien, I so totally agree! 

Bilbo hette dessutom Bimbo. I say no more... 

Källa + ytterligare kuriosa: The Tolkien Gateway

Jag har läst Hallqvists översättning när jag var liten, och originalet, The Hobbit, or There and Back Again, för nästan 10 år sedan. Men Hompen har jag aldrig läst. Även om jag inte tror att den står sig så väl rent översättningsmässigt så skulle jag vilja läsa den eller åtminstone hålla i den eller åtminstone se den. För ett par år sedan hittade jag ett exemplar på Tradera, men eftersom jag var student då bjöd jag bara 600 kr. Det kändes inte motiverat att lägga mer än så på en bok som jag redan hade läst. Reservationspriset var nog minst det tredubbla, så det blev inget köp för mig den gången. Men om det är någon som skulle råka ha ett exemplar av denna utgåva är jag naturligtvis väldigt intresserad! Och när jag ändå är inne på det, så söker jag också efter denna utgåva: 

Bilbo, illustrerad av Tove Jansson!

Men vad tycker jag om boken?

Jo, jag tycker att den är helt underbar! Den skiljer sig rätt mycket från Sagan om ringen-trilogin. Hobbiten är en barnbok medan Ringen-trilogin är skriven för vuxna. Och det märks. Hobbiten är mycket mer av en saga. Det är en mörk historia på sina håll, men inte alls lika domedagsaktig som Ringen-trilogin. I Hobbiten använder sig Tolkien ofta av direkta tilltal, något som helt saknas i Ringen-trilogin (förutom kanske i förordet). 

Dock var det en hård nöt för stackars Bilbo, som aldrig hade något med vatten att göra om han kunde undvika det. Ni kan förstås svaret, kan jag tänka mig, eller kan gissa det lätt som aldrig det eftersom ni sitter hemma i lugn och ro och inte får tankarna störda av hotet att bli uppäten. (s. 77)

Tolkien använder sig också av ett berättande där vi läsare ibland får en liten glimt av vad som komma skall innan personerna i boken får det. 

Han gissade så gott han kunde och kröp iväg en bra bit tills han plötsligt fick handen på en liten ring av sval metall som låg på tunnelns golv. Det var en vändpunkt på hans bana, men det visste han inte. (s. 70)

(Och vi som läser boken mer än 70 år efter utgivning vet förstås precis vad denna ring ska komma att betyda... ) Man kan tycka att det dödar spänningen att få veta vad som ska hända innan det gör det, men det är snarare tvärtom. Vi får veta att något ska hända, men inte exakt vad och det bygger upp spänningen snarare än dödar den. 

Båda dessa berättargrepp gör att boken känns mer barnboksaktig. Något annat som gör boken till en perfekt barnbok upptäckte jag när jag provade att läsa lite högt. Boken är perfekt för högläsning! Jag vet inte vad som gör det, men språket liksom flödar fram över sidorna! Detta betyder dock inte att språket är barnsligt. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg är Hobbiten full av ålderdomliga ord och språkliga strukturer. I love it, så klart!

En annan av mina favoriter bland barnböcker-som-lika-väl-kan-läsas-av-vuxna är Momo - eller kampen om tiden av Michael Ende. På omslaget till den finns detta fina omdöme:

Sven Lindqvist i DN:
- Världens bästa bok! sa min elvaårige vän.
- Varför det?
- Läs en bit var som helst, sa hon. Läs det här: "Vad är en stjärnstund för något?" undrade Momo. 

Detta lilla citat tänkte jag på när jag läste Hobbiten. Man kan slå upp vilken sida som helst och mötas av helt fantastisk berättarkonst! 

Nästa morgon vaknade Bilbo med solens första strålar i ögonen. Han for upp för att se vad klockan var, och gå och sätta på tevatten - och fann att han inte alls var hemma. Så han satte sig och önskade förgäves att han kunde tvätta händer och borsta tänder. Mycket riktigt blev det inte tal om det, och inte te eller rostat bröd eller sidfläsk till frukost, bara kallt fårkött och kall kanin. Och sedan var det dags för en ny färd. (s. 109)

Eller ett annat uppvaknande:

När Bilbo slog upp ögonen undrade han om han hade det, ty det var lika mörkt som när han blundade. (s. 70)

Mitt betyg på Hobbiten av J.R.R. Tolkien: 5/5 

Musik, dans, scouter och spioner

5 filmer såg jag i oktober, om jag inte missminner mig.
Här kommer ett litet omdöme om dem:

Alla säger I love you (1996) 
Vi såg den på min filmklubb. Jag gillade att den var så typiskt musikalig och att det var lite roliga personer med. Men själva storyn var lite tunn. Bättre som koncept än som berättelse alltså. 
Betyg: 3,5

Step Up (2006)
En dansfilm som jag såg med mina elever i år 8. De fick rösta bland ett par filmer som jag hittade i olika lärares bokhyllor och Step Up vann en knapp seger. Det blev rätt så mycket protester eftersom den handlade om balett och när man är en kille på 14 år så måste man ju tycka att sådant är töntigt (10 av 14 elever var killar). Men de gillade den över förväntan. 
Jag var inte heller så sugen på en dansfilm, men även jag gillade den över förväntan. Mycket bättre än Save the Last Dance som är i samma genre (fin flicka möter ghettokille och dansen för dem samman). Därmed inte sagt att det var en toppenfilm, men lite småtrevlig var den.
Betyg: 3,0

Once (2006)
Jättemysig kärlekshistoria om två människor som möts på Dublins gator. Han är gatumusikant och dammsugarreparatör. Hon är östeuropeisk invandrare och säljer blommor på gatorna. Deras gemensamma intresse är musiken och de börjar spela tillsammans. Once har vunnit Oscar för bästa låt, Falling Slowly. Lyssna på den! Och en massa andra priser också. Väldigt välförtjänt tycker jag för det var verkligen en film som grep tag i mig! 
Betyg: 4,5

Moonrise Kingdom (2012)
Wes Andersons senaste film. Och om man har sett fler filmer av Anderson så känner man igen sig. Det handlar om en scoutkille som bestämmer sig för att rymma från ett läger tillsammans med en tjej som bor i närheten. Alla ger sig ut för att leta efter dem, scoutpatruller, föräldrar och polis, och scouterna drar sig inte för att använda våld för att få tillbaka sin patrullkamrat som de egentligen inte alls gillar. Väldigt många weird personer, och det är det som gör filmen både charmig och rolig. Typiskt min humor! Om inte mina systrar och svåger hade suttit så tysta hade jag skrattat högt genom hela filmen!
Betyg: 4,5

Hanna (2011) 4,0 
Hanna har växt upp i vildmarken utan någon kontakt med civilisationen. Hennes pappa har tränat henne till att bli den bästa spion och lönnmördare man kan tänka sig. Till slut är det dags att konfronteras med samhället och FBI som gör allt för att komma åt henne. En actionfilm i Bourne-anda, men Hanna var både mer spännande och mer intressant än Bourne-filmerna.
Betyg: 4,0

Hobbit Day 22 sept

Idag fyller både Bilbo och Frodo år! Gratulerar till dem!
Tyvärr har jag inte firat detta på något särskilt sätt, men jag hoppas hinna läsa lite i Hobbiten i natt.
Dock kan jag kan dela med mig av en ny trailer till The Hobbit:



Här är några exempel på hur man kan fira Hobbit Day:

• Gå omkring barfota
• Gå omkring barfota med håriga fötter
• Läsa The Hobbit på valfritt språk
• Se Lord of the Rings
• Röka pipa (OBS! Endast om du är över 18 år!)
• Ha ett kalas
• Berätta sagor
• Arrangera lite fyrverkerier (OBS! Endast i vuxens sällskap)
• Ge sig ut på ett äventyr

Hej läslust! Jag har saknat dig!

Vad har jag gjort i augusti egentligen??
En läst bok och en sedd film... (men jag såg nog nån mer film; jag har bara glömt att skriva upp dem och nu har jag glömt att jag sett dem...)

Det är kanske så att man ibland behöver en paus även från sånt som man gillar. Jag hade en bok som jag hade tänkt läsa efter Mot ljuset som var den senaste boken jag läste. Men jag gav den boken till Markus när han inte hade något att läsa en gång på ett tåg, och sen kunde jag inte bestämma vad jag skulle läsa istället...

Men nu har jag återfått min läslust! Jag insåg helt plötsligt att jag var i desperat behov av att läsa fantasy, och helst något inte alltför vuxet. Det fick bli en av dessa böcker:

Och det fick bli Hobbiten eftersom jag har läst både Bilbo och The Hobbit förut.
Perfekt uppladdning inför decembers stora händelse! Kanske hinner jag till och med läsa dem alla tre...

Många filmer blir det...

Jag är inte en sån som vill ursäkta mig när jag inte har skrivit i bloggen på ett tag, och egentligen vill jag inte ens känna att jag behöver nämna att jag inte har bloggat på tre veckor. Men ändå gör jag det nu eftersom det här inlägget hade passat bättre att publicera för så där en 20 dagar sedan... Det är ju vid månadsskiftet man ska göra sina listor på lästa böcker och sedda filmer och sådant. Men film-tips kan man ju få även i mitten av en månad, so here goes...

Kanske beror det på vädret.
Kanske beror det på semestern.
Men många filmer har jag sett i juli månad. Men inte en enda på bio.
Här kommer en lista i bokstavsordning:

Carnage (2011) 4,0
Svart relationshumor. Två par träffas för att diskutera ett bråk mellan deras båda söner. Ett möte som blir mer och mer katastrofalt ju längre kvällen går. Underbar dialog (och dialog är typ det enda det är)

Colorado Avenue (2007) 3,0
Finlandssvenskt drama om en familj i början av 1900-talet. Som nybyggarna fast på finlandssvenska, och i Österbotten. Det var intressant att se hur livet kunde vara på andra sidan bottenviken vid den här tiden, men det märks tydligt att filmen bygger på en bok(serie?) och det blir mest korta nedslag i olika händelser. Skulle kanske passat bättre som miniserie?

Drive (2011) 4,0
Action om en kille som extraknäcker som chaufför vid inbrott. Förutom det är han en schysst kille, han blir kär, han råkar ut för lite trubbel (milt sagt). Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen. För att vara en action var den riktigt bra. Men den klarar inte Bechdel-testet. 

Emmas lycka (2006) 4,5
En tysk film om en Emma som lever själv på sin grisfarm. En dag kraschar den cancersjuke Max in på hennes gård och båda deras liv förändras. När jag tänker tillbaka på filmen så tror jag inte att filmen klarar Bechdeltestet, men det kan hända att någon enstaka mening byttes mellan två kvinnor... Men trots det är det ett utomordentligt porträtt av en kvinna som vågar gå sin egen väg oberoende av vad andra tycker om henne. Jag tycker verkligen om den här filmen! 

Flickorna i Dagenham (2010) 4,0
Det är inte lätt att vara kvinna om man arbetar i en fabrik på 60-talet. När sömmerskorna i Dagenham går ut i strejk för att förbättra sin arbetssituation märker de att det är svårt att få stöd från sin omgivning. Deras strejk innebär ju att fabriken måste stänga, vilket leder till att männen inte heller får arbeta. En härlig film om starka kvinnor som vågar fortsätta kämpa för rättvisa. Lite seg i början, men ungefär halvvägs in i filmen blev det mycket mer engagerande. 

Frankenweenie (1984) 4,0
En kortfilm av Tim Burton. Jag såg den som uppladdning inför hans långfilm med samma namn som har sverigepremiär nästa år. Charmig! Och väldigt Burtonesk!

It's complicated (2009) 3,0
En romantisk komedi om folk som skiljer sig och får ihop det igen och dejtar nån annan och det är komplicerat förstås. Helt okej lättsam underhållning.

Mamma Mia! (2008) 2,5
Det är ju musiken som gör denna film, även om det inte är musik jag skulle lyssna på i andra 
sammanhang. Lite småtöntig film men ändå lite underhållande. 

New Year's Eve (2011) 1,0
Alltså, så himla kass. Klicka på titeln så får ni läsa hela mitt omdöme.

Små vita lögner (2010) 4,0
En fransk film som en del i sällskapet tyckte var lite småseg, men jag gillade den! Ett gäng 
kompisar ska åka på semester när en av dem är med om en olycka. De andra bestämmer sig för att åka ändå, men semestern leder till att en del av dem visar upp sina sämsta sidor. 

Snow White and the Huntsman (2012) 3,5
En lite vuxnare variant om man jämför med Disneys. Ett spännande fantasyäventyr, men jag störde mig på alla klichéer. Och varför får dvärgarna bara vara med som någon sorts rolig pajasunderhållning?

Tinker, Tailor, Soldier, Spy (2011) 4,0
Riktigt välgjord och med ett bra manus. Men man måste vara lite vaken för att hänga med på vem alla personer är. Klarar verkligen inte Bechdel-testet! 

Det blir 3 Hobbit-filmer!

Jag hörde ryktet för ett tag sedan, men nu är det officiellt:
Det blir 3 filmer av The Hobbit istället för de planerade 2. Jag tror att det här är en positiv nyhet. Fler filmminuter ger större chans att göra boken rättvisa. Förhoppningsvis är det inte bara ett sätt att tjäna mer pengar.
Jag gissar att tredje filmen har premiär i december 2014.

Källa:
Bilbo får en trilogi

efterlängtade filmers nya premiärdatum

Till höger finns min filmer jag väntar på-lista.
Där har man länge kunnat läsa:
Frankenweenie - 5 okt
The Hobbit: An Unexpected Journey - 14 dec

Datumen har jag hittat på imdb, men det händer ju ibland att planer blir förändrade. Ett major bakslag är att Frankenweenie inte har sverigepremiär förrän 11 januari!!
Trist, tycker jag så klart. Men jag kan i alla fall glädja mig åt att även sverigepremiären av The Hobbit blivit flyttad. Till 12 december istället för 14 december!

Jag utgår ifrån att de flesta som läser min blogg känner till The Hobbit. Om inte, får ni googla på det.
Men Frankenweenie kan jag berätta lite om...
Filmen är en dockanimation av Tim Burton och bygger på hans spelfilm från 1984 med samma namn. Den handlar om en en pojke som med hjälp av elektricitet lyckas återuppliva sin hund. Och som ni kanske gissar finns vissa kopplingar till ett visst klassiskt verk av Mary Shelley.

Här får ni lite trailers att njuta av!




Och här kan ni till och med se HELA Frankenweenie från 1984 (den är bara 30 min)

filmklubb 8 augusti

Om en månad, onsdagen 8 augusti, bjuder jag in till filmklubb igen!
Jag tänkte ha ett tema, men kunde inte bestämma mig för vilket, så det blev tre stycken. Nämligen:

• Drottningar
• Krig och fred
• Vilhelm Moberg

Anledningen till just dessa teman är att 8 augusti är vår drottnings namnsdag och att Vilhelm Moberg dog denna dag 1973. Krig och fred-temat kommer sig av en hel mängd händelser som inträffat 8 augusti. Slaget vid Dirschau 1627, slaget vid Seneffe 1674, freden i Traventhal 1700, Sovjetunionen förklarar krig mot Japan 1945, Segrarmakterna sluter fred med Japan 1951 och Ryssland ger sig in i kriget i Sydossetien 2008. Jag vet inte om just 8 augusti är en extra gynnsam dag för att inleda och avsluta krig eller om det ser likadant ut de flesta dagarna på året. 
Det har hänt många andra minnesvärda saker denna dag också och om dem kan ni läsa här, men dessa tre är alltså de teman jag har valt ut.

Det är fritt fram att önska filmer! Och man får tolka mina teman hur man vill. Men jag kanske kräver en motivering om det är alltför långsökt.

Ni är välkomna från kl. 18.30 för fika och umgänge. Filmen startar 19.00, så kom i tid!
Anmäl att du kommer i facebook-eventet.
Om allt går enligt planerna meddelar jag vilken film det blir en vecka innan.

Lite bilder för inspiration:

Slaget vid Dirschau

Karl-Oskar och Kristina
(foto av Nagy David)

Mary, Queen of Scots

Den uppmärksamme kanske undrar varför filmklubben inte är första onsdagen i månaden som utlovat, men det är för att jag befinner mig på semester i Norrbotten 1 augusti. 

Life's good!

Idag på mitt jobb har jag sett på Oliver Twist, Simpsons och Bröderna Lejonhjärta. Det blir lätt så i slutet av terminen. Och imorgon är jag ledig, vilket känns ganska weird efter bara 2 jobbdagar, men jag ska nog klara av det.
Men helt ledig är jag inte. Min plan är nämligen att baka lite grann till min filmklubb som är imorgon kl 18.00. Och nu måste jag ju göra det eftersom jag har skrivit det här.

Hur som helst så känns livet rätt bra nu! 1 vecka till skolavslutning, 2 veckor till semester. Trots att jag är nästan 30 år så är det min första betalda semester och den håller på så länge att jag inte ens vet hur många veckor den är (okej då, 8 veckor).

På tal om Bröderna Lejonhjärta så ska denna fina film från 1977 få sig en re-make. Detta är ju absolut något att se fram emot! Det skulle kunna bli riktigt bra, även om den gamla filmversionen alltid kommer leva kvar i mitt och många andras hjärtan.

- Jag ser ljuset, Jonathan. Jag ser ljuset!

Eftersom jag är ledig imorgon kanske jag borde fira genom att göra mig något gofika ikväll. Det passar bra tillsammans med en kopp te när jag ser på det jättesista avsnittet av Desperate Housewives. Det börjar om 10 min, så det är bäst att jag skyndar mig med det där gofikat.

En svensk filmklubb

Vi tar en svensk filmklubb den här gången!
Onsdagen 6 juni, på Sveriges nationaldag, är ni välkomna på filmklubb kl. 18.00 (filmen startar 18.30).
Jag bjuder på svenskt fika och vi ser på en svensk film. Man får gärna vara svenskt klädd, eller på övrigt sätt uppmärksamma att det är Sveriges nationaldag.

"Svensk film" är ett väldigt brett begrepp i denna filmklubb. Det kan vara en film med svensk regissör, svensk skådespelare, svensk kostymdesigner, en svensk replik eller vad som helst. Ni önskar film och ger mig en motivering till varför filmen är svensk (om ni tror att motivering behövs). Om jag godkänner motiveringen (och filmen) lägger jag in filmen på min LoveFilm-lista, och sedan är det slumpen som avgör vilken film jag får skickad till mig.
Önska filmer fram till 25 maj!
Anmäl er till filmklubben på facebook. Här alltså!

Lars Hansson och Greta Garbo
i Gösta Berlings saga (1924)

Anna Anka och två andra tjejer
i Dum & dummare (1994)