Jag gratulerar Danmark!

Grattis Danmark på er grundlagsdag! När detta inlägg publiceras befinner jag mig endast en bro ifrån er. Idag ska den danska demokratin celebreras, men jag vill också fira, och tacka, Danmark för att Lars von Trier finns och gör film!

I torsdags blev jag dan-före-födelsedan-överraskad med biobiljetter till Melancholia. Och: Ååååh, vilken film!!!

Det börjar med en serie scener i ultra-slow motion (om det finns något som heter så) till tonerna av Wagners Tristan och Isolde. Varje bildruta är ett konstverk i sig! Mäktigast är en bild på jorden som blir slukad av en annan planet.

Filmen är en katastroffilm utan någon av de amerikanska ingredienserna. Vi hör inget nyhetsmeddelande om den kommande katastrofen. Det är inget f.d. äkta par som hittar tillbaka till varandra. Det är ingen vanlig arbetarsnubbe som råkar vara den enda som kan lösa problemet, får träffa presidenten och sedan räddar hela världen.
Det går faktiskt inte att jämföra den med en sån film alls.

Musiken är fantastisk, och fotot likaså. Och jag är såå glad att jag såg filmen på bio. Mäktigare filmupplevelse var det längesen jag var med om!

Vem delar jag dag med?

Jag har alltid velat dela födelsedag med nån cool person som typ Franz Kafka eller Shakespeare eller åtminstone George Lucas. Men efter lite eftersökningar (wikipedia) så hittade jag en som jag kan vara stolt över att dela födelsedag med:

Colleen Dewhurst 

Colleen Dewhurst (1924-1991) spelade Marilla Cuthbert (Annes fostermor) i min barndoms favorit-TV-serier Anne på Grönkulla och Vägen till Avonlea.
TV-serien Anne på Grönkulla bygger så klart på boken med samma namn av Lucy Maud Montgomery. Vägen till Avonlea är skapad av samma regissör som gjorde Anne på Grönkulla (Kevin Sullivan) och bygger på berättelser från Montgomerys olika böcker. Därför finns alltså Annes fostermor med som en biroll i Vägen till Avonlea. Serien kretsar kring familjen King, och åååh, vad jag saknar dem nu när jag googlar lite och får se lite bekanta ansikten. Är det någon annan som minns denna fantastiska serie?

Vad är det för en dag?

Idag fyller jag år. Och det händer jättemånga coola grejer i Göteborg och världen på min födelsedag:
* X-men: First Class har biopremiär (hela sverige och några andra länder)
* Anna Järvinen spelar på Liseberg (göteborg)

Och imorrn, 4 juni:
* Klimatfilmfestival på Bio Roy (göteborg)
* Håkan Hellström spelar på Slottsskogsvallen (göteborg)

Det är verkligen snällt av Fox, Liseberg m.fl. att vilja ge mig allt detta på min födelsedag, men tyvärr så missar jag allt detta. Istället ska jag turista i Malmö! Det blir också jättebra. Jag får dessutom 160 minuters ostört (förhoppningsvis) läsande på tåget ner!

Men jag gör som Pippi Långstrump och ger bort lite födelsedagspresenter på min födelsedag. För det brukar bli så bra så. Ni kan se dessa som en liten tröst ifall ni, liksom jag, missar allt ovanstående.

Här får ni Anna Järvinens Ps, Tjörn, eftersom jag jobbar i Stenungsund, och Stenungsund och Tjörn är samma sak.
Lyssna här!

Ni får också Anna Järvinens Leena som en hyllning till min mamma, Lena Larsson, som hade en viktig roll i min födelse.
Lyssna här!

Och en till Lena-sång: Håkan Hellströms Kom igen, Lena!
Lyssna här!


Fjärde presenten är X-men: First Class

Och till sist lite begrundande... Se Jag går hellre naken imorrn på Bio Roy.

Bron till Terabitia

Idag hade jag vik i 2:an. Ordinarie läraren hade gjort det lätt för oss 3 vikarier genom att bestämma att vi skulle se på film. Efter omröstning bland barnen vann Bron till Terabitia. 
Jag gillade faktiskt filmen, trots en del störande moment som att filmen var dubbad och att jag ibland var tvungen att säga åt någon att sätta sig på stolen istället för att ligga på golvet och sparka bort sockerdrickan i foten.
Redan i baksidestexten på dvd:n fick man veta att två barn fantiserade ihop en egen fantasivärld. Jag är lite skeptisk till det upplägget. Varför kan inte fantasivärlden vara verklig i filmen/boken?!?! Det blir lite som när man läser en bok/ser en film/tv-serie där en massa konstiga, läskiga, spännande saker händer, och i slutet så vaknar huvudpersonen upp. "Det var bara en dröm!" Helt värdelöst! (förutom i ett family guy-avsnitt jag såg häromdan)
Men i Bron till Terabitia tycker jag faktiskt att det funkar rätt så bra ändå. Fokus ligger inte på de äventyr de får vara med om i Terabitia, utan på deras relationer och den inre utveckling som personerna genomgår. Det handlar om den kraft som fantasin äger, och sånt tycker jag alltid är trevligt att se på!

Filmen bygger på en bok av Katherine Paterson som skrevs redan 1977 (jag trodde att det var en mycket nyare skapelse), och har redan filmats en gång, 1985. Men på youtube kan man hitta ännu fler versioner. Här är några klipp från de 3 versioner jag hittat:

Att taga i beaktande vid namngivelse av barn

Visst har jag en förkärlek för gamla lärorika böcker, men inte kunde jag ana vilken guldgruva jag hade hittat i Praktisk uppslagsbok 6: Vad skall man göra? (1946) som jag hittade på megaloppisen. Denna lilla bok kommer ge mig uppslag till ett antal blogginlägg, kan jag förbereda er på.
Först ut är lite tips på vad man ska tänka på innan man ger sitt barn ett namn.

Tips 1: Kombinera inte ett högtidligt namn med ett
oansenligt efternamn!

Tips 2: Undvik trendkänsliga namn och smeknamn!

Tips 3: Tänk över initialerna!

Megaloppis

Här ser ni mina bokfynd från gårdagens Megaloppis i Majorna!
I början kändes det faktiskt lite motigt. Jag började vid Stigbergstorget, men hittade inget av intresse alls. Inne i Matteuskyrkan fanns det mängder av barnkläder men bara ett fåtal böcker. Ändå var det där jag hittade mitt första fynd, Analfabeten av Ivar Lo-Johansson. Jag visste inte något om just den här boken när jag köpte den, men det visade sig vara första delen i hans självbiografiska romansvit. Alltid härligt att få börja med första boken i en serie. Jag hann till och med börja läsa lite i den medan jag fikade. Två kvinnor hittade en ballong (typ mindre variant av luftballong, inte en sån där modern ballong man har på barnkalas) och någon ville sälja den, men några andra ville ha den och flyga med. Jag hann inte läsa så många sidor...

Efter detta, mitt första fynd, kändes det lite bättre. Jag skulle i alla fall inte komma hem tomhänt. Det skulle inte se bra ut för en bokbloggare. Jag köpte två böcker till för 5 kr/st och gick runt mellan alla trasiga plastleksaker som folk sålde medan det regnade lite grann. Jag hade hört att det skulle vara mycket folk vid Mariaplan, så jag försökte hitta dit. På vägen fanns det loppisstånd lite här och var och jag hittade några gamla fina böcker och en ljusstake. När jag kom till Mariaplan var klockan redan närmare 4 och många sänkte priserna för att bli av med så mkt som möjligt. Jag hittade ett stoooort bokbord där alla böcker kostade 1 kr/st! Lycka!! 
Efter att ha botaniserat i lådorna och ringt nära och kära för att ta upp beställningar bestämde jag mig för att lämna loppisen. Jag vågade inte hitta ett till bokbord, för jag skulle inte orka bära mer.

Resultatet efter dagen blev:
1 st hög träljusstake
1 st fika
17 st böcker

Sammanlagt pris: 97 kr!!

Det tyckte då jag var rätt så bra!

Böckerna jag köpte var:

• En vett- och etikettbok från 1946
• En Lotta-bok av Merri Vik (Wahlströms flickböcker)
• Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe
• 6 av 7 Narniaböcker på originalspråk
• Analfabeten av Ivar Lo-Johansson
• Polyanna av Eleonor H. Porter (Wahlströms flickböcker)
• En kristendomsbok från 1960
• Godnatt Mister Tom av Michelle Magorian
• del 1-3 i serien Äventyr på Windy Hill av Lois Walfrid Johnson (jag läste del 4-6 när jag var yngre, så det ska bli en trevlig återbekantskap)
• Unga kvinnor av Louisa May Alcott (jag var osäker på om jag redan hade den, men för 1 kr kändes det som att det var värt att chansa)

Tillbaka till skolbänken på mors dag

I år sammanfaller mors dag med att jag nyligen har läst ut Mor gifter sig. Därför tänkte jag bjuda på en recension av denna bok idag. Jag skrev i mitt allra första inlägg att jag inte skulle skriva vanliga recensioner i min bok- och filmblogg; men eftersom mina elever skriver bokrecensioner i svenskan nu så tänkte jag försöka mig på att skriva en recension efter den instruktion de har fått. Nu när jag inte undervisar elever i svenska (jag undervisar just nu i SO) så kan jag ju undervisa mig själv. So, here goes:

Barndomsskildring från Norrköpings arbetarkvarter


Jag har läst Mor gifter sig av Moa Martinson. Moa Martinson levde mellan 1890-1964 och bodde största delen av sitt liv i, och runt omkring Norrköping. Mor gifter sig handlar om hennes egen uppväxt runt sekelskiftet och kom ut första gången 1936 på förlaget Natur och Kultur. 

Boken handlar om Mia som är 8 år och bor med sin mor och styvfar. De är fattiga och måste ofta flytta när styvfar blir av med jobbet. Han super och är ibland borta flera dagar i sträck, ibland med andra kvinnor. Mia vill helst ha sin mamma för sig själv och tycker att de inte behöver styvfar. Hon tycker de vuxna är konstiga och förstår inte varför mor blir ledsen då inte styvfar kommer hem om nätterna. Mia har lätt för sig i skolan, trots att hon nästan aldrig hinner gå där. Mor tycker att det inte är någon idé att börja i en ny skola eftersom de snart kommer flytta igen. I boken får man följa Mia och hennes mor i deras vardag. Ibland har de knappt mat för dagen. Ibland, när styvfar får jobb och inte super bort lönen, har de det lite bättre och Mia kan få nya skor och en klänning av skotskt tyg. Men lyckan varar aldrig länge, för snart måste de flytta igen...

Det jag gillar mest med boken är att man får komma nära Mia och hennes tankar och känslor. Med ett barns ögon tolkar hon orättvisorna i samhället och de vuxnas konstiga beteende. När jag läser så gläds jag med Mia när det går bra för henne, och sörjer med henne när hon är ledsen; jag blir arg och frustrerad över de orättvisor man stötte på som fattig och som kvinna under den här tiden.

Ett avsnitt i boken som jag gillade särskilt mycket är när Mia får följa med på besök hos grannens släkting. Trots att de inte är rika har de en bokhylla, vilket fascinerar Mia mycket. Mia får vara med om sin första litterära samvaro med vuxna människor. Det är första gången som hon har varit med om att man talat om böcker på det här sättet. Hon får för första gången uppleva att hon blir tagen på allvar av en vuxen människa som faktiskt lyssnar på vad hon har att säga. Mor gifter sig passar för alla, både tonåringar och vuxna, som gillar att läsa om hur livet var förr i tiden. Boken är inte svårläst, men den passar nog bäst om man är en ganska van läsare. 

Den här boken ska man läsa för att den är välskriven och intressant. Men också för att lära sig om hur livet var i Sverige förr. När jag läser Mor gifter sig börjar jag uppskatta allt vi har idag, men som vi ofta tar för givet. Samtidigt kan jag sörja lite grann att jag inte fått uppleva en tid då man blev glad av ett par gardiner och att få ett äpple på julafton. 

Nästa läsprojekt och en tävling

Nu får det väl ända komma ett till blogginlägg från mig, tycker i alla fall jag. Jag får väl skylla på min fest- och matfyllda helg som gjorde att jag inte hann/orkade skriva något då. Annars brukar helgen vara ett bra tillfälle att blogga, eftersom veckodagarna fylls upp av jobb följt av halvdött slappande framför tv:n. Det är nästan så att jag inte hinner läsa något. Igår skulle t.ex. Mor gifter sig lämnas tillbaka på biblioteket, men jag hade fortfarande typ 80 sidor kvar, så jag fick låna om den. Nu har jag några veckor till på mig, men de sista 30 sidorna borde jag hinna läsa ut ikväll, allra senast imorrn. Synd att jag inte klarar av att läsa medan jag åker buss. Det hade gett mig minst 4 extra lästimmar i veckan. Nu ägnar jag mig åt att sova istället. Det är min favoritsysselsättning näst läsning och bokhylleorganisering, så det är inte fy skam det heller.

Jag funderar på vad jag ska börja läsa för bok i helgen när jag läst klart Mor gifter sig. Jag känner att jag kanske är sugen på nåt lite nyare den här gången. Något väldigt kul som har hänt i veckan är att mina elever har startat en bokblogg i svenskan, så där har jag fått lite tips på vad nästa läsprojekt skulle kunna bli.

En annan bok som jag såklart måste läsa snart är Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Den har talats om i nästan alla bokbloggar (i många, i alla fall) och alla åsikter jag har läst om den har varit positiva, också från dem som annars inte gillar fantasy. Jag förväntar mig därför ett mästerverk! Nu råkar det vara så lämpligt att Books are lives lottar ut ett ex av just denna bok, tillsammans med Innan jag dör av Jenny Downham. Här hittar ni tävlingen!

Jag trodde först att Innan jag dör var en av Twilight-böckerna i svensk översättning, därför var jag inte så sugen på att vinna dem. Jag har nämligen hört att man borde läsa dem på originalspråk (engelska). Men när jag såg författarnamnet insåg jag att så icke var fallet. När jag läser om boken blir jag jättesugen på att vinna den också! Det är en ungdomsbok som handlar om en 16-årig tjej som har leukemi och gör en lista över vad hon vill hinna med innan livet tar slut.

Jag brukar inte ha tur i tävlingar, så jag hoppas att det är nu det vänder! (annars kan jag ju alltid önska mig böckerna i födelsedagspresent)

Stress

Jag känner mig otroligt nöjd med dagens bokbyte! Jag har alltid lite svårt att lämna ifrån mig böcker. Jag gillar att äga böcker; i alla fall när det är böcker som jag gillar (oh no, materialistvarning på mig igen). Dessutom gjorde vi en stor bokrensning i samband med flytten för ett år sedan och då försvann många böcker som jag annars hade kunnat byta bort nu. Men jag lyckades ändå hitta 3 böcker som jag kände att jag kunde avvara.
Jag misstänkte att böckerna som var tillbytbara inte skulle vara särskilt intressanta. Typ deckarbestsellers i pocket och bokrea-utgåvor från 2009, men jag blev mycket positivt överraskad! Utanför Lohrs Pocket MedMera fanns en liten låda med bytesböcker, varav många titlar jag inte kände till sedan innan. Istället för att finna det svårt att hitta 3 intressanta böcker blev det tvärtom; jag hade med glädje plockat på mig ett par till!
De jag valde blev:

Den tionde sånggudinnan av Carina Burman
En historisk roman, som dessutom handlar om litteraturhistorisk forskning, dessutom ur feministiskt perspektiv, och som dessutom delvis utspelar sig i Ryssland. Klart att jag måste ta den!

Imago av Eva-Marie Liffner
"en atmosfärrik berättelse om minnets mysterier och historiens magi" Say no more!

Dörren i trädet (Magikerns hus del 2) av William Corlett
Visserligen del 2 i en serie, men fantasy med målgruppen 9-12 år slinker alltid ner!

Dessutom fick jag ju anledning att bekanta mig med Lohrs Pocket MedMera! Otroligt mysig affär+café! Det är så uppfriskande att komma in i en bokhandel som inte tillhör någon stor kedja, och där man kan hitta annat än bara topplisteböcker. De har dessutom en bokklubb (ni vet, en bokklubb i affären där man kan låna hem en bok i taget under ett år) där utbudet inte består till 90% av deckare/kriminalare. (Jag känner att jag inte med gott samvete kan prisa en annan bokhandel utan att också nämna den jag jobbar på ibland. Den är också jättebra och personlig och inte tillhörande en stor kedja.) Förutom en kopp te passade jag också på att köpa den bloggprisade ungdomsboken Om jag stannar av Gayle Forman.
Full pott till bokbytardagen och Lohrs bokhandel, alltså!

Däremot blev jag rejält stressad av alla böcker som jag vill läsa! Jag har ju nu 4 nya böcker att läsa + en massa andra böcker som jag såg i bokhandeln och vill läsa nångång. Hur ska jag hinna!? Jag gillar att insupa varje ord när jag läser, och mitt ordinsupande sker ganska så långsamt. Jag har hela mitt liv trott att jag är en snabb läsare eftersom jag alltid har haft lätt för att läsa, och har läst mycket och gärna. I vuxen ålder (ungefär förra året tror jag) insåg jag dock att när jag snabbläser så fastnar ingenting innanför pannbenet. Det klassiska "nu läser hela klassen samma sida samtidigt och sen ska vi diskutera" fungerar därför inte så bra på mig. Jag läser snabbt, för det är ju pinsamt om man har läst klart sist, och därmed missar jag hälften av innehållet. När jag läser själv, för mitt eget nöjes skull, så läser jag därför inte särskilt snabbt. Men förhoppningsvis ska jag hitta mycket lästid under sommarn, trots att jag ska jobba en hel del.

mina 3 bokbytesfynd

Bär med dig en bok imorrn!

Imorgon (torsdag 19 maj, alltså) är det Stora Bokbytardagen!

Ta med dig en bok när du går ut imorgon. Om du möter någon annan som bär på en bok, byt böcker med varandra! Om man är lite orolig att främlingen man går fram till ska bli arg eftersom han eller hon bara råkade bära en bok utan att veta att det är Stora Bokbytardagen, så kan man bege sig till en plats där chansen är mycket stor att bokbärande främlingar känner till Stora Bokbytardagen. Exempel på sådana platser är:

• Biblioteket i Falkenberg
• Lohrs Pocket MedMera i Göteborg (Kapellplatsen)
• Universitetsbiblioteket i Luleå
• Stadsbiblioteket i Lund
• Föreningen för hållbar utveckling i Norrköping
• Fotografiska i Stockholm
• Mariehemsbiblioteket i Umeå

Hela listan på bokbytarplatser hittar du här. Annars kan du som sagt ta med dig en bok var du än är och leta upp någon att byta med. 

Ode till Norge

17 maj. Norges nationaldag.
Jag gillar att fira lite olika sorts dagar här på bloggen. Och det här är ett ypperligt tillfälle att slå ett slag för norsk film! Norge är nämligen det bästa filmlandet i Norden!
Svensk film hade sin guldålder en gång för länge sedan. Danmark hade väl sin typ på 90-talet. Norge har måhända ingen Bergman eller von Trier, men vad de har är en mer avslappnad kultur kring filmskapande som jag tycker är mycket uppfriskande! De är inte alls lika deppiga och pretentiösa som sina grannar, och de klarar av att göra komedier som inte faller över och blir buskis. Och jag tror att det är just i detta som norsk film har sin styrka. I Norge kan man kombinera barnslig komik med djup. Man kan skratta åt konstiga weirdos samtidigt som man tar dem på allvar.
Därför kommer här några tips

Hawaii, Oslo. Norges bästa film!

Trolljägaren. En av årets snackisar på filmfestivalen. Okej, den här filmen kanske inte har så mycket djup i sig, men den är riktigt riktigt rolig! 

De osynliga. Självaste Michael Moore placerar den här filmen på plats 1 över bästa filmerna 2009, om nu hans åsikt skulle väga tyngre än min... Så här säger han om filmen:

The best movie I saw this year won’t be winning any awards tonight at the Oscars. It wasn’t even nominated for anything. In fact, it wasn’t even shown in the United States. Yet, I’m confident that, if you had had a chance to see it, you would likely agree with me that this is a brilliant film, a rare gem. 

Intressant detalj i sammanhanget är att på plats 2 kommer svenska filmen Maria Larssons eviga ögonblick. Hela Michael Moores lista över de 20 bästa filmerna från 2009 hittar ni här. 

Min första glogster!

Man lär så länge man har elever. Eller IT-workshops. Idag har jag lärt mig att gör en glogster.

Kolla in den om ni vågar! (hint: man kan klicka på bilderna)

Brighton Rock

Idag hade jag sovmorgon, vilket gjorde det möjligt för mig att gå på bio sent igår kväll.
Brighton Rock har fått ganska ljum kritik, men jag har ändå sett fram emot att se den, mest för att jag älskar Brighton. Jag läste boken (av Graham Greene) för två år sedan när jag precis flyttat ifrån Brighton. Boken är ingen favorit, men den är rätt okej. Det som fick mig att inte älska boken var att det inte fanns någon person som man kunde identifiera sig med och "hejja på". Pinkie är riktigt destruktivt och medvetet ond, medan Rose bara är simpleminded och naiv. Historien är mörk hela boken igenom, och dessutom är den kriminella undre världen inte min favorit bland settings.
Filmen innehöll såklart allt detta som jag inte gillade med boken, men saknar en del långsamma passager från boken, vilket ju är ett plus.
Andra plus med filmen:
+ snyggt foto
+ bra musik
+ innehåller Brightonexteriörer!

Den mest tydliga skillnaden mellan filmen och boken är att filmen utspelar sig 1964 medan boken utspelar sig på 1930-talet. Således har en scen som ursprungligen utspelade sig på en hästkapplöpning förflyttats till en sammandrabbning mellan mods och rockers vid Palace Pier. Manusförfattaren/regissören (Rowan Joffe, som bl.a. skrivit manus till 28 dagar senare) tänkte antagligen att en 30-talets hästkapplöpning inte är lika attraktiv för dagens publik som ett 60-talets ungdomsuppror. Jag tror han har rätt.

Idas roll är lite annorlunda i filmen. Rätta mig om jag minns fel, men var det inte så att hon i boken träffade Fred samma dag som han blev mördad. I filmen var han en gammal pojkvän till henne. Och i boken jobbade hon väl inte på samma ställe som Rose, eller? Jag inser att mitt minne sviker mig lite, men om jag har rätt så är det en förändring till det bättre. Man förstår hennes vilja, eller nästan besatthet av, att hjälpa Rose och att gottgöra för sin skuld till Freds död om hon hade en relation till dem båda innan.

I boken är Pinkie en tonåring, 17 år tror jag närmare bestämt. Det är ju vanligt att skådespelare är äldre än de ska spela, men Sam Riley var 30 när de spelade in filmen. Därför antar jag att hans rollkaraktär faktiskt skulle vara lite äldre än i boken. Personligen tycker jag att historien blir mer intressant om Pinkie är yngre. Dels för att han lyckas ta över rollen som ledare trots att han är så ung, dels för att det ger mer tyngd åt hans karaktär att han går igenom alla religiösa kval som så ung. De tankar han har om godhet och ondska, om helvetet och skuld, blir mycket mer intressanta hos en tonåring. I boken är han lika destruktiv och förstörd som i filmen, men har samtidigt en oerfaren och osäker sida som inte kommer fram i filmen.

Är det någon annan som läst boken, sett den här filmatisering eller den gamla? Vad tycker ni om den?

Här kan ni se hur hästkapplöpningsscenen blev i den nya versionen. Titta mellan 3.00-4.30 i första klippet.

Vad tycker ni om musiken? Musiken i 1947-filmen påminner mig om Saltkråkan. Hela Brighton Rock från 1947 kan förresten ses på youtube. Om man vill se den nya versionen är det Bio Roy (sista dag, torsdag 19 maj) eller på SF-biografer i Stockholm som gäller.

Till slut: Graham Greene läser inledningen på Brighton Rock

Jag är den trista praktiska storasystern

Vilken Jane Austen-hjältinna är du?
Jag är Ellinor Dashwood från Sense and Sensibility. Jag vet inte om jag är helt nöjd med resultatet. I Emma Thompsons tolkning så är hon lite gammal och deprimerande. Jag har inte sett någon annan filmatisering av boken, men en teaterföreställning för ett par år sedan. Jag minns inte hur hon var där riktigt, antagligen inte lika gammal, men kanske lika trist. Och boken har jag inte läst på nästan 15 år, så jag kan inte göra någon rättvis bedömning av henne där heller.
Många andra Jane Austen-tjejer är rätt så fjolliga och jobbiga, så egentligen borde jag kanske vara nöjd. Och i ärlighetens namn är jag inte alls förvånad. Jag inser att jag är mer praktiskt än romantiskt lagd. Eller som testat säger om mig:

You are practical, circumspect, and discreet. Though you are tremendously sensible and allow your head to rule, you have a deep, emotional side that few people often see.

Take the Quiz here!

För er som inte känner till Ellinor Dashwood: Hon är storasystern som inte tillåter sig själv att deppa ihop när de måste flytta ifrån stora huset till lilla stugan efter faderns död. Istället tar hon hand om allt praktiskt och inser att de inte längre har råd att äta kött varje dag, eller har råd att ta hand om den häst som lillsyrran, Marianne Dashwood, får i present av en av sina beundrare. Hon visar inte sina känslor utan sörjer inombords när hon tror att hennes stora kärlek är gift med en annan. 

Vilken Jane Austen-hjältinna är du? 

Använd google translate eller tyda.se för att översätta alternativen där det behövs. "Till och med jag" som är engelsklärare gjorde det. 

Tack till beasbokhylla för tipset om testet!

Mr. Ollivander och Gollum

Jag glömde nämna vem som var den obligatoriska Harry Potter-skådespelaren i Brighton Rock (alla brittiska filmer har en sån, som ni vet).
I Brighton Rock var det: Mr Ollivander (John Hurt) som spelade Ida Arnolds vän Phil Corkery.

Mr. Ollivander

Dom lyckades också slänga in Gollum, fast han var inte animerad i denna film.

Gollum och Andy Serkis