lördag 30 april 2011

Ny Harry Potter-trailer!

Jag är 3 dar sen med den här trailern, men så kan det gå...
Det här ska tydligen vara den första trailern för Harry Potter and the Deathly Hallows: Part 2. Jag har för mig att jag sett nån förut, men det var väl bara nån sorts sneak-peak där 90% av bilderna var från första filmen. Det står i trailern att den har premiär 15 juli, men svenska premiären är faktiskt redan 13 juli. Sverige, tillsammans med Belgien, Frankrike, Finland och Nya Zeeland har äran att ha detta tidiga premiärdatum. Filmen kommer dock premiärvisas i London 7 juli. All denna datuminformation är tagen från imdb.

Det går tyvärr inte att bädda in trailern. Klicka här! Watch in full screen!

Alfabetiska filmtopplistan E-J

Nu är det väl dags att jag fortsätter min alfabetiska filmtopplista. A-D på listan hittar ni här!

Svensk titel (produktionsår)
Originaltitel, Regissör, Produktionsland
Beskrivning av filmen/motivering
Mitt betyg


Alfabetiska filmtopplistan!

Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004)   
Eternal Sunshine of the Spotless Mind, Michel Gondry, USA
När Joel och Clementine gör slut bestämmer sig Joel för att radera Clementine ur sitt minne eftersom det gör för ont att tänka på henne. Men under processens gång kommer minnen upp som inte vill bli raderade. Joel och Clementine jagas genom Joels undermedvetna och försöker undgå att bli utplånade. Det låter lite crazy, men är en jättefin film. Otroligt bra manus!
Betyg: 5/5

Fight Club (1999)
Fight Club, David Fincher, USA, Tyskland"En film om killar som slåss verkar inte särskilt intressant" tänkte jag i min ungdom. Ända tills en väldigt pacifistisk vän till mig sa att filmen var jättebra, så tänkte jag att jag måste ge filmen en chans, och jag råkade ge den en chans två dar i rad. Förutom att vara en jättebra film är den också en kritik mot vårt konsumtionsamhälle, vilket gör att den fortfarande är aktuell trots 12 år på nacken.
Betyg: 5/5

Gudfadern del II (1974)
The God Father: Part II, Francis Ford Coppola, USA
Något så sällsynt som en uppföljare som är bättre än sin föregångare! Om man bara har sett första filmen så har man begått ett stort misstag, eller snarare, man har något kvar att se fram emot. Jag blev faktiskt inte så jätteimponerad av första Gudfadern-filmen när jag såg den, men det var länge sen så kanske borde jag ge den en chans till...
Betyg: 4/5

Harry Potter och dödsrelikerna del I (2010)
Harry Potter and the Deathly Hallows: Part I, David Yates, Storbritannien, USA

Det här är filmen som handlar om första delen av sista boken. Boken är helt klart den bästa i serien, och så även filmen. Hittils alltså. Väntar med spänning på del II som kommer i juli!
Betyg: 4,5/5

Into the Wild (2007)
Into the Wild, Sean Penn, USA

Christopher McCandless sticker hemifrån efter studenten. Han ger bort allt han äger, reser runt lite grann, för att till sist bosätta sig i Alaska där han vill försöka överleva i vildmarken ett helt år. Otroligt vackra vyer! Filmen bygger på en verklig händelse.
Betyg: 4,5/5

Juno (2007)
Juno, Jason Reitman, USA, Kanada

En charmig komedi om 16-åriga Juno som blir gravid och bestämmer sig för att föda barnet för att sen adoptera bort det. Ellen Paiges genombrottsfilm. Det känns otroligt uppfriskande med en tjej på film som känns "på riktigt" och inte så där amerikanskt stereotyp.
Betyg: 4/5

tisdag 26 april 2011

Rabbit Hole

Idag såg jag en film som klarade Bechdel-testet, nämligen Rabbit Hole (2010).
Rabbit Hole handlar om ett par som förlorat sin son. De hanterar sorgen på olika sätt och har under de senaste månaderna glidit mer och mer ifrån varandra.
Se filmen! Den är riktigt bra!

måndag 25 april 2011

Bechdel-testa dina filmer!

I mitt inlägg Varför finns det bara en tjej-smurf? diskuterades det faktum att kvinnor är underrepresenterade i Hollywood-filmer.
När du ser en film kan du göra Bechdel-testet för att se om filmen blir godkänd.
Att en film blir godkänd har inget att göra med om det finns en bra, stark, självständig tjej med eller om tjejerna är patetiska våp. Det handlar heller inte om hur bra filmen är. De enda kraven för att klara Bechdel-testet är:
1. Det finns 2 eller fler kvinnor med, och de har namn.
2. De talar med varandra.
3. De talar med varandra om något annan än män.

Första filmen jag såg efter att ha blivit medveten om det här testet var Out of Sight (1998) som gick på TV igår kväll.

I filmen finns 3 namngivna kvinnor (Karen, Adele och Moselle) CHECK!
Karen, som är nån sorts polis, talar med de andra två en gång vardera. CHECK!
Hon gör det för att fråga ut dem om var deras ex-man/pojkvän eller liknande kan befinna sig. FAIL!


Out of Sight klarade inte testet!
Man skulle kunna resonera att de inte alls pratar om män, de talar ju om en polisutredning. MEN: Adele och Moselle finns endast med i filmen för att de haft en relation till en av männen. De har inga andra funktioner alls.

Nån kanske tycker att det är krystat att trycka in fler kvinnor i en film som handlar om brottslingar som bryter sig ut ur ett fängelse. På ett fängelse är det ju oftast bara män eller bara kvinnor. Men jag tror att vi har blivit alldeles för påverkade av alla filmer med samma mönster att vi inte ser att det är nåt weird med det. Och nu pratar jag inte om Out of Sight, utan om filmer i allmänhet.
Är det normalt att det bara finns en enda kvinnlig polis och 15 män?
Är det normalt att den kvinnliga huvudkaraktären inte känner någon kvinna alls?
Jo, i amerikanska filmer är det helt normalt.
Kvinnliga karaktärer får vara med endast när det är viktigt att det är just en kvinna. Alla karaktärer vars kön inte är väsentligt för storyn är män.

Om ni har sett Out of Sight, tänkte ni på likheten mellan Karen Sisco och Clarice Starling i När lammen tystnar?

Karin och Eyvind

Strax efter Uppsala hade jag läst ut Kris av Karin Boye. Jag började då direkt på Nu var det 1914 av Eyvind Johnson och hann läsa halva innan jag anlände till Göteborg.
Jag upptäckte ett lustigt sammanträffande mellan mina två tågreseböcker. 
1. Karin Boye och Eyvind Johnson är födda samma år, 1900.
2. Kris och Nu var det 1914 är skrivna samma år, 1934. 
3. Båda böckerna är "delvis självbiografiska". 
4. Båda författarna är födda i en av de två städer jag har bott längst i, Boden och Göteborg.

Jag bjuder här på ett par citat som jag fastnade för:

Det sägs att kärleken är blind, därför att den ser och värdesätter på annat sätt än de andra. Men är det inte den - och bara den - som ser.
ur Kris av Karin Boye

Han brukade skratta bara när han var ensam: han så att säga övade sig i att skratta ifall han längre fram skulle få orsak till det. 
ur Nu var det 1914 av Eyvind Johnson


Jag har också fått lära mig att den kända barnvisan om sockerbagaren som bor här i staden hade en annan text förr i tiden. 
Vi fick sjunga en gång i skolan om en sockerbagare, som egentligen slutade så: "Och har du pengar, så kan du få, men har du inga, så får du gå!" Det är ju sant och riktigt, det kan ingen människa ha något att invända mot. Mer än skolan! För det var omoraliskt med en sådan världsordning, alltså var det inte så. Istället fick vi sjunga: "Och är du snäller, så kan du få, men är du stygger, så får du gå!"
ur Kris av Karin Boye
Enligt wikipedia så var det Elsa Beskow som tyckte att texten skulle ändras. 

söndag 24 april 2011

Varför finns det bara en tjej-smurf?

Har ni också tänkt på att män oftast betraktas som det normala, det vanliga och det neutrala medan kvinnor är det andra? En man är en man. En kvinna är motsatsen till en man.
Enligt The Smurfette Principle så ska det bara finnas en kvinna med bland huvudkaraktärerna i en film. Det låter ju helt sjukt, men det är skrämmande hur ofta det faktiskt är så.
Kolla in klippet nedan om ni inte fattar vad jag pratar om (eller om ni gör det)!

lördag 23 april 2011

Tåglektyr

Nu är det snart dags för mig att tillbringa en massa härliga timmar på tåget igen. 
Först 11,5 timmar på nattåget från Boden. Sedan 2 timmars väntan i sthlm. Slutligen 3 timmar på X2000 till gbg. Mycket tid till läsning!

mina böcker ligger och solar i gräset som nyss har vaknat upp från
sin snöbeklädda vintersömn.

Med i väskan har jag:

Karin Boye - Kris: Denna bok lånade jag på biblan precis innan jag åkte upp och har precis hunnit börja läsa den.

Helen Fielding - På spaning med Bridget Jones: Jag läste den för länge sen och hittade 2 stycken exemplar av den i bokhyllan här. Eftersom det stod mitt namn i den ena tar jag med mig den. Kanske känner jag för att läsa den igen nångång. Fast första boken är så klart mycket bättre...

Jan Fridegård - Trägudars land: Den här köpte jag för 5 kr på Pingstkyrkans Second-hand. Det är tydligen en sån man ska ha läst och som många verkar gilla. Den läses en del på högstadiet har jag förstått. Jag hade dock inte hört talas om den innan jag började lärarutbildningen. Nån som läst den?

Eyvind Johnson - Nu var det 1914: Bodens egen nobelpristagare. Det här är första delen i Romanen om Olof. Jag hittade boken i mammas bokhylla och bestämde mig för att låna med den. Jag har bara läst Strändernas svall av Eyvind Johnson innan och jag ser fram emot att läsa Nu var det 1914 eftersom den har lite mer anknytning till mina barndomstrakter. Det får nog faktiskt bli den jag tar upp ur väskan när Kris är utläst.

Lite mer Världsbokdagsfirande!

Idag på Världsbokdagen kan man följa en bokbloggstafett. Nu är ju dagen redan gången rätt så långt, men man kan ju läsa i efterhand såklart.
Det är bloggaren Enligt O som dragit igång stafetten, och här finns länkar till alla bokbloggarna som skriver/har skrivit under dagen.

På Världsbokdagen passar det också att skänka en extra tanke till de som inte har fri tillgång till böcker och bibliotek som vi har här.
Genom Diakonia kan man skänka rätten till litteratur för barn på Västbanken. Klicka här och bläddra framåt till den rättighet ni vill skänka. Så här skriver Diakonia om vikten av litteratur för barn:
"Bra barnlitteratur ger ett underlag för diskussioner om livsfrågor som respekt, tolerans och hur man hanterar konflikter. Det underlättar för barn att hantera den propaganda som förekommer i konflikter, och som ibland riktas direkt till barn. Därför är det viktigt att barnen får alternativa förebilder, och inspiration från andra kulturer där våldet inte råder. Bra barnlitteratur inspirerar också barns drömmar, visioner och lekar."
Läs mer på deras hemsida.

Glöm heller inte min Världsbokdagstävling där man kan vinna en bok! 
Ni hittar tävlingen HÄR!

Världsbokdagstävling - Vinn en bok!

Idag, 23 april är det, förutom påskafton, UNESCO:s Världsbokdag!
Svenska UNESCO har uppmanat till att flytta uppmärksammandet av dagen till 13 april just i år för att det inte ska krocka med påsk. Men internet är ju öppet dygnet runt, alla dagar, så jag firar Världsbokdagen nu, 23 april, som sig bör!

Hur man väljer att uppmärksamma denna dag kan ju vara lite olika. Världsbokdagen instiftades 1995, men traditionen fanns långt innan. I Katalonien har man sedan medeltiden firat Sankt Görans dag 23 april med att männen köpte rosor till kvinnorna. 1923 började man också uppmärksamma författaren Miquel Cervantes död denna dag (han dog 23 april 1616) och traditionen med att kvinnorna skulle ge en bok till männen föddes.
Symboliken i att kvinnorna får en ros medan männen får en bok kan ju diskuteras... Kvinnor får förgänglig skönhet medan männen får varaktig bildning...

Själv så blir jag 1000 ggr gladare om jag får en bok än om jag får en blomma (nästan oavsett vilken bok och vilken blomma).
Därför tänker jag fira Världsbokdagen med att ge bort en bok! 
Tyvärr har jag inte råd att ge en bok till alla som vill ha en, så därför tänkte jag ha en liten tävling. Priset är ett presentkort på 70 kr som gäller på Din Bok i Göteborg (det räcker till ca 1 pocketbok). Både män och kvinnor får vara med i tävlingen, och man behöver inte köpa mig en ros. Det enda man behöver göra är att skriva sitt namn och något sätt man kan kontaktas på i en kommentar på det här inlägget (t.ex. ett telefonnummer eller en mailadress). Sedan lottar jag om vem som vinner.

Om tävlingen:
Lämna din kommentar senast måndag 25 april.
Presentkortet kan användas till vad som helst i butiken.
Presentkortet är giltigt i 3 år. 
Presentkortet kommer skickas med post, eller överlämnas på annat sätt som passar. Du behöver inte betala porto. 
Jag lovar att jag bara kommer använda kontaktuppgifterna för att meddela vinnaren av tävlingen. Jag kan dock inte ansvara för vad andra gör med dem. Man får gärna radera sin kommentar efter måndag. (Om du är någon som jag känner så kan det räcka med att du skriver för- och efternamn. Så länge det av kommentaren inte är någon tvekan om vem du är.)


Glad Påsk!

fredag 22 april 2011

Jehåvasjäveln

På min tågresa upp till Boden hann jag läsa ut Fablehaven: Rise of the Evening Star av Brandon Mull (del 2 i fablehaven-serien).
Fablehaven är en fantasyserie om 5 böcker som handlar om ett reservat för magiska väsen. Reservatet är nu hotat av the Evening Star, en organisation som med hjälp av reservatens hemliga artefakter vill ta över världen. Första boken i serien fastnade jag i direkt, men historien avslutades också i den boken, även om det lades ut lite hintar som gjorde att man förstod att "det kommer mera". Bok 2 däremot avslutas med ett stort frågetecken! Och tydligen ska alla de 4 sista böckerna hänga ihop mer. Jag måste alltså snart läsa de övriga tre böckerna! 

Men jag kunde inte börja läsa Grip of the Shadowplague (bok nr 3 alltså) direkt eftersom jag inte än äger den, och jag som sagt satt på ett tåg. 

Istället började jag läsa en bok med en inte så vacker titel, men en klockren framsidesbild. 
Jehåvasjäveln av Henrik Pettersson.

Boken handlar om en kille som är uppvuxen inom Jehovas vittnen, men börjar ifrågasätta en del "sanningar" och så småningom lämnar församlingen. Boken är en roman, men författaren har själv växt upp i Jehovas vittnen och lämnat dem i 20-årsåldern. Tydligen ska mycket vara självupplevt, men jag har ingen källa där han själv säger att det är så. Jag litar inte till 100% på när en recensent säger att något är självbiografiskt. Det finns en tendens att vilja läsa in författarens eget liv så mycket som möjligt i en roman. Hur mycket som är sant i boken låter jag därför vara osagt.
Det jag gillar med Jehåvasjäveln är att det inte är en bok vars syfte är att svartmåla Jehovas vittnen. Man får en nyanserad bild av en som själv varit med, vilket gör det mer trovärdigt än när någon bara har skit att säga. Jag känner faktiskt att jag förstår dem som är med i Jehovas vittnen mer nu. Inte så att jag håller med dem mer än innan.
Man kan förstå utan att hålla med. Något som ibland verkar glömmas bort nu för tiden.
"Bilderna är onaturliga och överdrivna. Nya motiv som jag aldrig förr har sett, men fortfarande samma osannolika sammanblandningar av situationer och miljöer. På bilderna finns fortfarande ett lyckligt svart par, ett lyckligt asiatiskt par, ett lyckligt vitt par. Och alla befinner sig i en välskött park, där det i ena hörnet finns ett vattenfall och i det andra ett dukat bord med frukt och kannor med mjölk.
     Jag skrattar och ställer tillbaka boken.
(...)
Plötsligt får jag för mig att leka med tanken att inget har hänt.
     Jag är ett vittne, tänker jag och tittar på bilderna.
     Jag är ett vittne, tänker jag och läser orden.
     Jag är ett Jehovas vittne.
     Då känner jag det.
     Det fungerar.
     Det händer.
     Det jag ser blir naturligt. Inget är konstigt, utan tryggt. Nästan som hemma.
     Fan.
     Jag lyfter huvudet, blundar och tar ett djupt andetag.
     Jag är det inte, jag är det inte, jag är det inte.
     Jag öppnar ögonen och tittar i boken igen.
     Orden är onaturliga och bilderna är konstiga.
     Det var inte verkligt. Det var spökbilder från ett annat liv.
     Jag andas ut. Ryser, och ställer tillbaka boken och går ut till mamma i köket."
ur Jehåvasjäveln av Henrik Pettersson


Vad säger ni, visst är omslagsbilden underbar på något obehagligt sätt?

torsdag 21 april 2011

Skärtorsdagsläsning

Nu i påsktid tänkte jag skriva lite om våra påsktraditioner och ge lite kulturtips i påskig anda.

Idag är det skärtorsdag. Skärtorsdag firas till minne av när Jesus instiftade nattvarden. Han tvättade då lärjungarnas fötter, därav skär (som betyder ren). Om man vill läsa om vad som hände på dagen innan Jesus korsfästes, den första skärtorsdagen om man så vill, så står det att läsa om detta i t.ex. Matt 26:17-75

Det finns många filmer som handlar om den kristna påskens ursprung. Några av de mest kända är:
Jesus Christ Superstar (1973)
Jesus of Nazareth (1977) (miniserie)
Kristi sista frestelse (1988)
Passion of the Christ (2004)
Nr 2 och 4 på listan är de som bygger på Bibelns berättelse om påsken. Nr 1 bygger på en musikal och nr 3 på en roman skriven av Nikos Kazantzakis.

Här kommer en skärtorsdagsbild:
Nattvarden av Leonardo da Vinci
Den judiska påsken firas till minne av uttåget ur Egypten. Om detta läses i 2 Mos kap. 13-14.
Man kan också se Dreamworks-filmen Prinsen av Egypten (1998) som handlar om detta.

Skärtorsdagen är också dagen då man klär ut sig till påskkärring, förutom i västsverige där man brukar göra det på påskafton. Enligt folktron var det på skärtorsdagen som häxorna flög till Blåkulla. Därför låste man in kvastar och katter för att häxorna inte skulle ta dem. Påskkärringtraditionen där barn klär ut sig och tigger godis uppkom antagligen långt senare, typ på 1800-talet. Men min gissning är att det nu för tiden är fler som klär ut sig på Halloween än på skärtorsdag. Eller vad tror ni? Eftersom jag bor i lägenhet och man måste ha portkod för att komma in i trapphuset så får jag aldrig besök av varken påskkärringar, halloween-ungar eller jultidningsförsäljare. Lite sorgligt faktiskt.
traditionella påskkärringar från 1990-talet
En bra bok om häxor är Roald Dahls Häxorna från 1983. Där får man t.ex. veta att häxor alltid bär peruk och handskar. Boken blev film 1990.

I Norge förknippas påsken med Påskekrim. Alltså kriminalromaner som ges ut vid påsk då många är lediga, åker till fjällen, går på tur och alltså också: läser kriminalromaner. Att ge ut kriminalromaner speciellt vid påsk har man gjort ända sedan 1923.
Jag är inte jättemycket för kriminalromaner egentligen, men om jag ändå ska tipsa om någon så får det bli Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö av Håkan Nesser.

lördag 16 april 2011

Alfabetiska filmtopplistan A-D

Jag gillar att-göra-listor.
Och jag gillar topplistor.
Med filmtipsets hjälp har jag sammanställt en lista över de bästa filmerna från A-Ö. På filmtipset.se har jag betygsatt alla filmer jag har sett, så jag behöver inte sitta och fundera på vilka filmer jag har sett som börjar på varje bokstav.
Listan är utformad på följande sätt:

Svensk titel (produktionsår)
Originaltitel, Regissör, Produktionsland
Beskrivning av filmen/motivering
Mitt betyg

Alfabetiska filmtopplistan!
Amelie från Montmartre (2001)
Le fabuleux destin d'Amélie Poulain, Jean-Pierre Jeunet, Frankrike
Den här filmen har väl de flesta sett? En film man blir glad av! Underbart foto! Jeunet tar verkligen fantasi på allvar och vågar vara lekfull. Sånt älskar jag!
Lyssna!
Betyg: 5/5
Black Swan (2010)
Black Swan, Darren Aronofsky, USA
Har redan skrivit en massa om den här filmen. Obehaglig! Men o, så välgjord!
Betyg: 5/5
Cube (1997)
Cube, Vincenzo Natali, Kanada
Ett par personer vaknar upp i en cell och måste försöka ta sig ut, men utanför varje cell finns ytterligare en. Varje cell innehåller dessutom fruktansvärda fällor som de måste försöka ta sig igenom. Riktigt obehaglig och klaustrofobisk. Det var länge sen jag såg den, men jag gav den högt betyg då i alla fall.
OBS!! Mycket bättre än nyare filmer på liknande tema, som t.ex. Saw-filmerna.
Betyg: 4,5/5
Dancer in the Dark (2000)
Dancer in the Dark, Lars von Trier, Danmark, Sverige, USA m.fl.
Världens bästa musikal! Selma har en ärftlig ögonsjukdom och håller på att bli blind. Hennes son lider av samma sjukdom och Selma sparar alla pengar för att hennes son ska få genomgå en operation som ska kunna bota honom från sjukdomen. Pengarna blir stulna... och sen berättar jag inte vad som händer...
Lyssna!
Betyg: 5/5

torsdag 14 april 2011

Tusen och en film. och bok.

Jag är en listmänniska. Jag skriver listor för att inte glömma bort viktiga saker som vilka böcker jag ska läsa och vars jag vill åka på semester. Och det ligger en otrolig tillfredsställelse i att få bocka saker man har gjort. Det känns som om man har åstadkommit något i livet.
Såklart har jag därför både 1001 filmer du måste se innan du dör och 1001 böcker du måste läsa innan du dör i min bokhylla. Jag har första utgåvan av båda, och jag ids nog inte köpa någon uppdaterad version än på minst 20 år.


En skillnad mellan de två böckerna är att 1001 böcker... är skriven av Göran Hägg, och listan är alltså hans egen åsikt om vilka böcker som ska ingå i en kanon. 1001 filmer... är däremot sammanställd av flera olika andra listor och av flera personer. Båda böckerna är anpassade för den svenske läsaren, så det finns många svenska filmer och böcker med, vilket ju är väldigt nice!

Jag har sett 154 av de 1001 filmerna. Om man vill pricka av så många filmer som möjligt på listan så är ett tips att bli medlem i Cinemateket (i sthlm, gbg eller malmö); där visas nämligen många gamla klassiker som annars kan vara svåra att få tag på. Om man bara vill se 1001-filmerna så är det dessa som visas resten av säsongen (i Göteborg):
Lör 16 april kl. 14.00 The Housemaid (1960)
Sön 17 april kl. 14.00 Slaktaren (1970)
Sön 24 april kl. 14.00 Ivan den förskräcklige (1944)
Lör 30 april kl. 14.00 Ivan den förskräcklige II (1958)
Tis 3 maj kl. 18.00 Borta med vinden (1939)
Tis 10 maj kl. 18.00 Svindlande höjder (1939)
Tis 10 maj kl 20.00 Ifjol i Marienbad (1961)
Lör 14 maj kl 14.00 Vem är rädd för Virgina Woolf? (1966)
Om man vill börja sitt mission att se alla 1001 filmer direkt i detta nu, så bjuder jag här på den allra första filmen på listan. Resan till månen gjordes 1902 av de franska bröderna Auguste och Louis Lumière och är världens första science-fictionfilm! Det ni!



Av de 1001 böckerna har jag bara läst 68. Men 20 böcker har jag läst delar av, så jag tycker att jag kan få ett halvt kryss för dom.
En bit kvar alltså, för både böckerna och filmerna.
Men om jag ser 2 filmer i månaden så är jag färdig när jag är 63. Och om jag håller samma tempo med böckerna är jag klar vid 67.
Det är bara att kämpa på!

tisdag 12 april 2011

Ska kvinnor överhuvudtaget läsa?

Jag har kommit till kapitel 15 i Ordspråksboken. Det är lite långtråkigt att sträckläsa denna bibelbok eftersom många ordspråk är väldigt lika varandra. De flesta handlar om att man ska vara rättfärdig, klok och flitig. Men ibland hittar man ett ordspråk som sticker ut lite från de andra. T.ex. klassikern:

Som en guldring i trynet på en gris
är skönhet hos en kvinna utan vett
(Ords. 11:22)

Men i 1700-talets kristna Sverige hade man ännu inte riktigt förstått detta. I UR:s litteraturserie Hej Litteraturen! fick jag igår återbekanta mig med Lenngrens ironiska dikt från 1794:

ur Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon
av Anna Maria Lenngren (1754-1817)

Med läsning öd ej tiden bort -
Vårt kön så föga det behöfver,
Och skall du läsa, gör det kort.
Att såsen ej må fräsa öfver!
(...)
Försigtigt äfven undanvik
All brydsam forskning i gazetten!
Vårt hushåll är vår republik,
Vår politik är toaletten.
(...)
Blif vid din bågsöm, dina band,
Stick af ditt mönster emot rutan
Och tro, mitt barn, att folk och land
Med Guds hjelp styras oss förutan!

När sig en qvinna nitisk ter
Att staters styrselsätt ransaka,
Gud vet, så tycks mig att jag ser
En skäggbrodd skugga hennes haka.

Nej, slika värf ej stå oss an:
Låt aldrig dem din håg förvilla!
Du skall bli gift - då vill din man
Med tacksamhet min lärdom gilla.

Läs hela dikten här.

En intressant detalj i hela debatten om den kvinnliga förkovringens vara eller icke vara är att när Lenngrens man skulle ge ut hennes dikter postumt så valde han att döpa samlingen till Samlade skaldeförsök. Ja... vad ska man säga... Tur att att han hade tillräcklig tilltro till sin frus försök för att i alla fall tycka att de var värda att dela med eftervärlden.
Anna Maria Lenngren


(Hej Litteraturen! är en serie om litteraturhistorien som inte alls är torr och tråkig, som en del sådana program kanske kan vara. Här kan du läsa mer och se alla avsnitten!)

lördag 9 april 2011

... och nytt om Downton Abbey

Nästa säsong av Downton Abbey kommer utspela sig 1916, alltså 2 år efter att säsong 1 slutade.
Läs om säsong 2 och Julian Fellowes nya serie om Titanic här.

Nytt från von Trier

En film av Lars von Trier, som heter Melancholia och som handlar om jordens undergång. Ändå ska den sluta lyckligt enligt regissören själv. (läs GP:s artikel här)
Melancholia har svensk premiär 27 maj. Skådespelare är bl.a. Kirsten Dunst och två Skarsgårdar.

torsdag 7 april 2011

Internatskolefilmer

Med anledning av Never Let Me Go vill jag göra en lista på bästa internatskolefilmerna.
En internatskolefilm kan vara av många olika genrer. Never Let Me Go var t.ex. science fiction enligt en del, medan det var drama enligt mig. Harry Potter-filmerna (1-6) är, trots att de flesta förknippar dem med fantasy, också typiska internatskolefilmer. 

Vad är definitionen på en internatskolefilm? 
Jo, den utspelar sig på en internatskola. Simple as that!

Bästa internatskolefilmerna:
Så här kan det se ut när man går på 
internatskola. (Hermione Granger i 
Harry  Potter och hemligheternas kammare)
  1. Harry Potter och de vises sten (2001) - Den av HP-filmerna som är mest internatig, eftersom det är här Harry möter den nya skolan, eleverna och hela den magiska världen för första gången. 
  2. Harry Potter och halvblodsprinsen (2009) - I 6:te HP-filmen börjar internatskoleinteriören tas lite för givet, men fantastiskt bra film!
  3. Never Let Me Go (2010) - En internatskola med elever som av någon anledning är speciella. 
  4. Harry Potter och fången från Azkaban (2004) - En av de bättre manusen av HP-filmerna, även om tidshoppen är lite orealistiska (ja, jag vet det är fantasy! Men det passar inte riktigt in i Harry Potter-världen tycker jag)
  5. Ondskan (2003) - En svensk internatskolefilm! Lite mer destruktiv skola än Hogwarts.
  6. Oskuldens tid (Cracks) (2009) - Spännande thriller med Eva Green i huvudrollen. Dålig svensk titel dock.
  7. Harry Potter och den flammande bägaren (2005) - Här får vi besök från andra trollkarlsinternatskolor också.
  8. Harry Potter och Fenixorden (2007) - Bokens handling trycktes ihop till en något stressig film. Annars hade den hamnat högre på listan. Men slutet på filmen är väldigt bra!
  9. Harry Potter och hemligheternas kammare (2002) - "den med jätteormen"
  10. Mona Lisas leende (2003) - En kvinnlig Döda poeters sällskap. Bättre än det låter!
  11. If... (1968) - Pojkarna på internatskolan gör uppror på en mängd konstiga sätt. (finns med i 1001 filmer...)
Både Ondskan och If... finns med på The Guardians lista över Five best boarding school movies. Inte illa pinkat för en svensk film!

Sämsta internatskolefilmerna:
  1. Strandvaskaren (2004) - en svensk internatskoleskräckfilm. Inte bra!
  2. Döda poeters sällskap (1989) - Den här ska tydligen vara bra, men jag tycker bara den är långtråkig. Eller som Fake Monica säger i Vänner säsong 1 avsnitt 21. "I mean, that thing at the end where the kid kills himself because he can't be in the play? What was that?! It's like, kid, wait a year, leave home, do some community theatre."

Jag tog inte med X-men-filmerna eftersom att inte handlingen kretsar kring internatskolan i någon av filmerna. Däremot kommer det snart en ny X-men-film, X-men: First Class. Och det kan mycket väl hända att den är mer av en internatskolefilm eftersom den ska handla om när X-men-skolan startas. Premiär i Sverige: 3 juni (a.k.a. min födelsedag)

Never Let Me Go

Jag fick en väldigt för tidig födelsedagspresent av bästa slag av en svåger och en svägerska, nämligen ett biobesök med efterföljande fika! Tyvärr hade jag ätit för mkt godis under filmen så jag orkade bara köpa ett litet fika som jag dessutom var allergisk mot. Men det var mycket trevligt ändå!

Och filmen då:
Never Let Me Go (2010)
regi: Mark Romanek
manus: Kazuo Ishiguro (efter hans roman) och Alex Garland (som har skrivit boken The Beach)
skådespelare: Carey Mulligan, Keira Knightley, Andrew Garfield
och ja, eftersom det är en brittisk film så ingick såklart också en Harry Potter-skådespelare: Domhnall Gleeson som spelar Bill Weasley i HP7 och 8

På SF:s hemsida stod det att filmen var "science fiction, drama". Eftersom jag har läst boken så visste jag hur mycket sci-fi jag skulle kunna vänta mig, alltså väldigt lite. Eftersom en viss vetenskaplig metod som vi (ännu) inte använder i sån utsträckning (jag spoilrar om vad längst ner i inlägget. Det är inte jättehemligt, men kanske förstör lite att veta innan man sett filmen) är central i filmen så förstår jag varför dom kan kalla den för sci-fi. Men inget annat av de typiska kännetecknen för en science fiction-film finns med.

  1. Det mest kännetecknande för science fiction är att det utspelar sig i framtiden. Never Let Me Go utspelar sig mellan 70- och 90-talet. Och det ser hela tiden ut som om det är 50-tal. 
  2. Det finns inga långsamma kameraåkningar som zoomar in på alla coola tekniska prylar. Det finns knappt tekniska prylar, förutom ett armband som funkar typ som en stämpelklocka när de kommer in eller går ut.
  3. Händelseförloppet är inte särskilt science fiction-aktigt. Hur får ni veta i spoilersarna. 
  4. Fokus ligger på huvudpersonernas tankar, känslor och personliga utveckling, även om det kommer fram mycket mer i boken (som vanligt...)
Min slutsats är alltså att boken och filmen inte är science fiction alls.


Däremot kunde jag hitta lite jämförelser med science fiction-filmen The Island. Men där The Island snabbt blir en actionfilm med sedvanliga biljakter och förvecklingar är Never Let Me Go lågmäld och långsam filmen igenom. Som sagt är fokus på personerna istället för på tekniken, vilket gör Never Let Me Go till en intressant  film som väcker frågor om vetenskap och etik och människovärde, medan The Island, trots ett till att börja med intressant upplägg, glöms bort rätt fort.

Jag rekommenderar framför allt att läsa boken, Never let me go av Kazuo Ishiguro (den heter så på svenska också)! Man får reda på så mycket mer än vad man får i filmen. Men om ni inte vill läsa boken, eller vill se filmen först, så gör det! Min svåger och svägerska gillade filmen fast dom inte hade läst boken innan.

En tanke som jag tar med mig från filmen, och som kan kopplas till alla möjliga områden i livet:
När man har vant sig vid en värld full av bekvämligheter vill man inte avsäga sig det bara för att det kanske inte är etiskt försvarbart. 






!!! OBS !!!
!!! SPOILERS !!!
----------------
----------------
Det hemliga ordet som jag inte vill säga var: kloning.
det hemliga händelseförloppet i nr 3: det är ingen i filmen som försöker göra uppror mot systemet.
The Island och Never Let Me Go:
Båda filmerna handlar om människor som klonas och föds upp för att kunna donera till "de riktiga" människorna. I The Island är det en specifik person som har blivit klonad för att ha tillgång till "reservorgan", medan i Never Let Me Go så är klonerna en sorts organbank som alla kan använda sig av. 

söndag 3 april 2011

Innan jag fyller 30...

En del har ju vissa mål som de vill uppnå innan de fyllt 30, som att gifta sig eller få barn eller så.

Mitt mål är att läsa hela Bibeln! Jag började för 10 år sedan och har bara kommit till Ordspråksboken. Men jag misströstar inte. På de exakt 2 år och 2 månader jag har kvar till 30 behöver jag nämligen bara läsa 1 kapitel om dagen för att hinna! (för eventuella läsare som är mer vana vid att läsa Proust än Bibeln: ett kapitel är ungefär en halv sida)
Jag måste erkänna att jag fuskade lite i moseböckerna. Jag hoppade över lite släkttavlor, och rätt så mycket i 4 och 5 mosebok där det mest handlade om att räkna getter och att upprepa vad de gjort i andra mosebok… Men jag lovar att när jag läst hela Bibeln ska jag börja om med moseböckerna så att jag kan säga att jag har läst HELA!

Att läsa Bibeln från pärm till pärm är ju egentligen inte det bästa sättet att läsa bibeln. Om du vill börja läsa bibeln föreslår jag istället att du börjar med något av evangelierna. Om du har 1001 böcker du måste läsa innan du dör kan du t.ex. börja med Lukasevangeliet, så kan du pricka av den. Sen kan du fortsätta med Apostlagärningarna och pricka av den också. 

Om du inte äger en bibel kan du köpa en här, eller läsa hela här.

Gammal bibelutgåva
Ny bibelutgåva

Hemliga grisar, svettiga skägg, brightonska stenar och mellanstadieångest

Jag gillar verkligen Bio Roy! För er som inte har vart där: Det är biografen som ligger längst upp vid Götaplatsen (göteborg) och som tidigare hette Royal. Biografen nyöppnade 2008 och drivs av Folkets Hus och Parker.

Imorgon, måndag, har Bio Roy sin sista Grisen-i-säcken-bio för den här våren. Det ryktas om att det är en förhandsvisning. Har man medlemskort från filmfestivalen kostar det endast 40 kr (annars 70 kr).

På torsdag har Bio Roy förhandsvisning av svenska filmen Sweaty Beards, starring bl.a. Marika Lagercrantz, Dogge Doggelito samt min kompis och f.d. kursare Tobbe Lundqvist. Sweaty Beards är en vikingakomedi på svengelska, och jag tycker den verkar va jättekul!


För två år sedan pluggade jag i Brighton några månader. Sista dan där råkade också vara min födelsedag, och väldigt passande så fick jag boken Brighton Rock av Graham Greene av min klasskompis Georg. (boken finns med i 1001 böcker att läsa innan du dör) Jag tycker att boken är rätt så bra, men den var lite svår att helt hänga med i, kanske för att den var skriven på 30-talet och jag läste den på engelska. Nu ska den i alla fall bli film (igen, första gången var 1947) och att döma av trailern verkar den spännande! Det ska också bli kul att se lite Brightonska miljöer på duken. 6 maj har den premiär på Roy.

På tal om översättningar av filmtitlar så hette 1947-filmen Lagt kort ligger på svenska. Det får mig osökt att tänka på denna fina sång från Ebba & Didrik:

fredag 1 april 2011

Alldeles underbar brittisk barndomsskildring!

Jag ska berätta om en liten bok som heter Spioner, skriven av Michael Frayn
Den har stått i min hylla länge. Jag tror att jag kan ha köpt den när Din Bok (mitt typ gamla, fast lite nuvarande jobb) skulle minska sin yta och vi sålde ut stora delar av sortimentet till 75%-rabatt. Pocketböckerna blev ju så sjukt billiga då så jag plockade på mig en hög. 
Jag tog fram den ur hyllan förra veckan när jag hade läst ut Simon och ekarna och ville läsa en pocketbok som var lätt att bära med sig i väskan till jobbet. Idag hann jag läsa ut den eftersom:
1. Jag vik:ade som fransklärare och kan ingen franska, så jag satt å läste medan de 8 eleverna jobbade i sitt övningshäfte.
2. Apoteket hade infört ett nytt datasystem så det var extra långsam kö. 


Boken är en barndomsskildring berättad av en man som återvänder till sin barndoms gata där något märkligt inträffade. Stephen och Keith upptäcker att Keiths mamma är en tysk spion (det här utspelar sig i England under andra världskriget, så tyskarna är the bad guys). De börjar spionera på och följa efter henne, men allting blir mer invecklat och på mer allvar än vad de kunde ha anat när de började med sin lek. 
Även om det är den vuxna Stephen som tänker tillbaka på sin barndom så är historien berättad ur barnets oskuldsfulla perspektiv. Boken är komisk på sina ställen där man som vuxen läsare förstår mer än de unga spionerna, men det är samtidigt en skildring av det grymma uppbrottet från den trygga, oskuldsfulla barndomen där allt som var allvar samtidigt var på lek, och där de vuxnas värld var något avlägset och främmande. 


Det är underbart när man tar upp en bok som man inte har hört något om innan och som är så här spännande, välskriven och medryckande! Och alldeles alldeles underbar!

"Vi stirrar på moster Dees hus utan ett ord. Allt får tillbaka sitt egendomliga skimmer. Varför har Keith en moster som bor bara tre hus bort? Mostrar bor inte på samma gata som man själv! De bor på avlägsna platser dit man beger sig som mest en eller ett par gånger om året, och som de bara lämnar på julen. Men Keiths mamma besöker inte moster Dee en eller två gånger om året, utan varje dag. När jag stirrar på mandelträden och det bruna korsvirkeshuset börjar jag för första gången se det underliga i deras förhållande. När vi hälsar på moster Nora eller moster Mel är det ett gemensamt lidande. Keiths mamma hälsar på moster Dee ensam. Alltid ensam. Varje dag. Hur kan de han så mycket att prata om? 
Jag tänker på fotografiet på Keiths mammas skrivbord, och det slår mig för första gången att om de var systrar när de var små så måste de fortfarande vara det. En häpnadsväckande tanke. När min mamma pratar med min pappa händer det visserligen att hon omtalar moster Mel som sin syster, men det har aldrig fallit mig in att tänka på vuxna systrar som systrar i samma bemärkelse som Deirdre och Barbara Berrill är systrar. Jag försöker föreställa mig att Keiths mamma och moster Dee är svartsjuka på varandra och skvallrar på varandra... viskar hemligheter till varandra...
Vad har de för hemligheter nu när de är vuxna? Hemligheter om farbror Peter, kanske. Om var han är och vad han gör - små skenbart oskyldiga, personliga upplysningar. Men utifrån dem pusslar Keiths mamma ihop bombflygets operationer..."

Nörd-shopping!

Idag sålde jag en kursbok för ganska mycket pengar.
Pengarna räckte till en runda på Bokias 50% bokrea, lite glass, ekologisk o'boy och apelsiner.
Fredagen räddad!
Och ändå har jag nog lite pengar kvar som jag kan köpa mat för imôra!

Dessa fyndböcker blev det:
Te av Hattie Ellis
Är du alldeles rysk?
av Staffan Skott
Lagom finns bara i
Sverige av Mikael
Parkvall

Alltså böcker som symboliserar lite av mitt nördande: Te, språk och Ryssland!