söndag 30 december 2012

måndag 24 december 2012

LUCKA 24


Luce Evangelium
Capitel 2


Det begaf sig i den tiden, at af Kejsar Augusto utgick et bud, at all werlden skulle beskattas. Och denna beskattning war den första, och skedde under den höfdingen öfwer Syrien, Cyrenio. Och de gingo alle, hwar uti sin stad, til at låta beskatta sig. Så for ock Joseph up af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judeska landet, til Davids stad, som heter Bethlehem; ty han war af Davids hus och slägt; På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolåfwada hustru, hwilken hafwandes war.
Så begaf sig, medan de woro der, wordo dagarne fullbordade, at hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödda Son, och swepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem war icke rum i herbergena.
Och i den samma ängden woro någre herdar, de der wakade, och höllo wård om nattene öfwer sin hjord. Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem, och de wordo storliga förfärade. Och sade Ängeln til dem: Warer icke förfärade: Si, jag bodar eder stor glädje, hwilken allo folkena wederfaras skall; Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus, Herren, i Davids stad. Och detta skall wara eder för tekn: I skolen finna Barnet swept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo. Och strax wardt med Ängelen et stort tal af den Himmelska härskaran, de der lofwade Gud och sade: Ära ware Gud i högdene, och frid på jordene, och menniskomen en god wilje. Och det begaf sig, at Änglarne foro ifrå dem up i himmelen, och herdarne begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå til Bethlehem, och se det, som wi hafwe hört skedt wara, det Herren oss uppenbarat hafwer.
Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och Barnet nederlagdt i krubban. Och då de det sett hade, beryktade de ut hwad dem sagdt war om detta Barnet. Och alle de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd woro af herdarna.
Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta. Och herdarne gingo tilbaka igen, prisade och lofwade Gud öfwer allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt war.

(Karl XII:s Bibel 1873, http://bibeltemplet.net/bibelnonline/KarlXII/info-kxii.html)




söndag 23 december 2012

Vem är du i Downton Abbey?

Igår sändes det sista avsnittet av Downton Abbey, säsong 3. Jag kunde inte se det igår så jag ska snart se det på svtplay.
Men trots att säsong 3 är slut, så är det inte riktigt slut! Det finns nämligen ett julspecial (precis som förra året) som kommer sändas på lördag 29 december klockan 21.00. Missa inte det!

Och tills dess så kan ni roa er med att göra det här testet:
Which Downton Abbey character are you?

Mitt resultat blev som jag hoppades. Synd bara att jag är död och inte får vara med i nästa säsong (ja, det blir en till säsong!)


Vem är du mest lik?


LUCKA 23

Stilla natt är en julsång som finns på många språk och är inspelad i otaliga versioner. Men den allra bästa hittar ni här!

(klicka på bilden)

Mahalia Jackson
foto: Paul Van Vechten, 1962

lördag 22 december 2012

LUCKA 22

I min familj klädde vi alltid julgranen 23 december. Det var nästan som en lag. Men ett år när mina föräldrar var borta och min äldsta syster var barnvakt åt oss tyckte hon att vi skulle klä julgranen. Och det var den 22 december! Jag blev lite orolig att mamma skulle bli arg för att vi klädde granen en dag för tidigt, men jag lät mig ändå övertalas.
Jag tror inte att mamma blev så arg faktiskt...

Här kommer en sång om en julgran!
(klicka på bilden)


fredag 21 december 2012

torsdag 20 december 2012

LUCKA 20

Jul i stallet

"Det var en kväll för länge sedan. Då kom en man och en kvinna vandrande vägen fram i mörkret. De hade gått långt och var trötta, nu ville de sova, men de visste inte var. I alla gårdar var ljusen släckta, där sov de redan och brydde sig inte om dem som vandrade på vägarna. Mörkt och kallt var det den kvällen för länge sedan. Ingen stjärna lyste på himlen.
Men vid vägen låg ett litet stall. Mannen gläntade på dörren och lyste med sin lykta. Kanske fanns det djur där inne? Där djuren sover, där är det varmt, och de båda vandrarna var frusna och trötta. 
Ja, det fanns djur i stallet. De sov redan, men när de hörde någon i dörren, vaknade de och såg de båda vandrarna komma in. Och de såg kvinnan stå där i ljuset från lyktan. Men varför hon kom till deras stall om kvällen, det visste de inte. 
Kanske förstod de ändå att hon var frusen och hungrig och trött. Kanske förstod hästen det, när hon stoppade sina kalla händer under hans man och värmde dem där.
Kanske förstod kon det, när kvinnan mjölkade henne och drack hennes varma, goda mjölk.
Kanske fåren också förstod det, ty när kvinnan hade lagt sig ner i halmen för att sova, flockade de sig omkring henne, så att hon skulle få det varmt. 
Så sänkte sig natten tyst över stallet och alla dem som var där inne. 
Men när natten var som mörkast, hördes genom tystnaden det första skriket för ett nyfött barn. Och i samma stund brast nattens alla stjärnor fram på himlen. En var större och klarare än de andra. Mitt över stallet satt den och lyste med det klaraste sken. 
Nu var det några herdar ute den natten. De skulle hämta hem en del får, som dröjt sig kvar ute i markerna, fastän vintern var kommen. Och herdarna såg stjärnan tändas över stallet, de såg hela himlen lysas upp av ljus.
'Varför brinner en stjärna över vårt stall', sade herdarna till varandra. 'Kom, låt oss gå och se vad som har hänt.' Längs snöiga stigar skyndade de sig hem med sina får och lamm.
Och i stallet fann de ett nyfött barn som låg i sin mors armar. 
'Stjärnan lyser för barnets skull', sa herdarna.
'Aldrig förr har det fötts ett barn i vårt stall.'
Men barnet behövde sova, och där fanns varken vagga eller säng. Bara en krubba fanns det. Där bäddade modern åt sitt barn. Hästen stod stilla och såg på. Kanske förstod han att barnet behövde hans krubba att sova i. 
Så gick natten. Barnet sov i krubban, djur och herdar stod tysta runt omkring, allt var stilla.
Och över det gamla stallet lyste julstjärnan. Ty det var en julnatt, som allt detta hände. En julnatt för länge sedan. Den allra första."
av Astrid Lindgren 


onsdag 19 december 2012

LUCKA 19

En julkalender som fått oförtjänt lite uppmärksamhet är Kaspar i Nudådalen som sändes 2001. Det är en riktigt mysig julkalender med riktig snö och duktiga skådespelare. Se första avsnittet här och köp sedan hela  serien på cdon! (eller se den på youtube)

tisdag 18 december 2012

LUCKA 18

Nu är det två dagar kvar till jullovet, så om du inte går i skolan är det dags att börja nu så att du inte missar jullovet!

måndag 17 december 2012

söndag 16 december 2012

LUCKA 16

Den här filmen som bygger på en novell av Astrid Lindgren såg jag när jag var liten och gillade väldigt mycket! 

lördag 15 december 2012

The Hobbit - filmen alltså!

Äntligen har jag sett The Hobbit - An Unexpected Journey! Min resa startade lite nervöst med att mitt biosällskap fastnade i en bilkö och nästan inte hann till filmen... Det gjorde att jag inte hann få den uppladdning jag hade tänkt. Istället för att sitta bekvämt inne i biosalongen och nervöst titta på all bioreklam stod jag ute i foajén med två Hobbit-menyer och tittade på klockan. Men vi hann i alla fall sätta oss (och spilla ut en halvliter coca cola på stolen) innan filmen startade. Och en lärdom man kan ta med sig av detta är att man aldrig ska ta bilen in till stan klockan halv fyra en fredagseftermiddag.

Men så till filmen:
Jag har svårt att vara objektiv, men jag älskar den!

Jag tillhör inte de som tycker att en film som bygger på en bok ska vara så lik förlagan som möjligt för att vara lyckad. Bok och film är olika medier och för att lyckas berätta historien i ett nytt media så ska man ändra! Jag skulle säga att The Hobbit bygger på boken Hobbiten, snarare än att det är en filmatisering av den. Men inte mig emot!

Peter Jackson och company har verkligen lyckats återskapa det Middle Earth vi lärde känna i Sagan om ringen! Det är en mycket lättsammare film, och vid ett par tillfällen skrattade biopubliken högt. Något som inte hände särskilt ofta under Sagan om ringen. Men det jag särskilt gillar är hur de lyckas knyta ihop The Hobbit med Sagan om ringen. Dvärgarna och Bilbo ska ut på ett äventyr som inte alls är av samma dignitet som Brödraskapets uppdrag. Att återta sitt förlorade land och ett gigantiskt berg med guld går inte att jämföra med att trotsa den ultimata ondskan och rädda hela världen från undergång. Men filmen The Hobbit innehåller så mycket mer än boken. Gandalfs möte med Elrond, Galadriel och Saruman får oss att förstå att det håller på att hända något större. Och vi vet ju alla vad...

För att göra en relativt kort bok till tre filmer så behövs det naturligtvis utfyllnad av något slag. I The Hobbit så är det, förutom ovan nämnda Sagan om ringen-kopplingar, en hel del action men också en massa Middle Earth-mytologi som inte finns med vare sig i Sagan om ringen eller Hobbiten. Trollkarlen Radagast Brun får större plats, och det har lagts in en bihistoria om dvärgen Thorins nemesis den vite orchen. Tyvärr känner jag till Tolkiens värld för lite för att veta om denna historia finns nämnd i något av hans verk. Jag kan mycket väl tänka mig att den gör det, men någon som är mer insatt får gärna upplysa mig! Att orcherna får mycket större plats än i boken är föga förvånande. Det är dem man lärt känna i Sagan om ringen-trilogin, så det känns bara naturligt att de nu också är fienden. Den vite orchen är en bihistoria som antagligen kommer gå igenom de tre filmerna och kan på så sätt binda ihop dem.

Musiken i Sagan om ringen var helt fantastisk! Som tur är har Howard Shore även skrivit musiken till The Hobbit. Flera musikaliska teman återkommer, vilket jag gillar. Någon annan som jag såg filmen med tyckte först att det var lite tråkigt, men jag gillar att det känns som att det är samma film-serie. Och sen är det ju lite kul också när några helt okända krigare kommer in och man hör vilka det är bara på musiken.

Jag älskade verkligen att få komma tillbaka till Middle Earth. Och jag kanske fortfarande är helt överväldigad av min upplevelse som endast är drygt ett dygn bort, men mitt betyg kan inte bli mindre än 5 av 5.

- I'm going on an adventure!

LUCKA 15

En liten lördagsfilm.
Mumintrollet och Lilla My brukar sova hela vintern, men nu har de råkat vakna och får uppleva vintern för första gången!



torsdag 13 december 2012

LUCKA 13

"Nu är Luciadag, och jag är väldigt glad"

Som lärare har man förmånen att varje december få se minst ett luciatåg på betald arbetstid. Eftersom jag tycker att alla borde få det så bjuder jag på ett här alldeles gratis. Jag kan också passa på att tipsa om iPad-appen Sock Puppets.



onsdag 12 december 2012

LUCKA 12

Göteborgs Gosskör i all ära, men jag älskar barnkörer där barn sjunger som barn. Lite falskt ibland och lite ur rytm ibland. Men vad gör det när man är glad?
Förra julen hittade jag en ny favoritbarnkör på Spotify. 
Die Ölbergkinder.
Varsågoda!

(klicka på bilderna)



tisdag 11 december 2012

Mina förväntningar på The Hobbit

Nu är det bara ett par timmar kvar tills The Hobbit har premiär. Det är faktiskt en liten sorg för mig att jag inte ska se den förrän på fredag.

Det har nog märkts på min blogg att The Hobbit är en film som jag har funderat på mycket. Hur mycket mer kan jag blogga om filmen innan jag har sett den egentligen? Vet inte riktigt, men lite till i alla fall...

En av sakerna jag har funderat över är förstås hur filmen kommer bli och på vilka sätt den kommer skilja sig från boken. Detta är vad jag tror:

  • Filmen kommer vara mycket vuxnare än boken. Det kommer inte kännas som en barnfilm/familjefilm, trots att boken är en barnbok.
  • Alverna i boken skiljer sig mycket från alverna i Sagan om ringen. I Hobbiten/Bilbo så framställs de som någon sorts glada och lättsamma varelser som har fester hela tiden, medan de ju i Sagan om ringen är mycket mer allvarliga, nobla och ståtliga. I The Hobbit kommer alverna vara som de är i Sagan om ringen. 
  • De alver som är med i filmen kommer vara samma som är med i Sagan om ringen, dvs Legolas, Galadriel osv. trots att de inte är med i boken.
  • I boken är anledningen för dvärgarna att dra ut på äventyret att de vill åt drakens skatt. Detta kommer tonas ner i filmen eller helt tas bort. Istället kommer fokus ligga på att de ska ta tillbaka sitt land som rätteligen är deras. Det hade nog varit svårt att få filmtittarna att vara på dvärgarnas sida om de bara var pengagalna lycksökare. 
  • Slaget i slutet av boken kommer få mycket större plats (fast detta är ju inte förrän i tredje filmen får man anta).
  • Filmen kommer inte klara Bechdel-testet.
En del av detta vet jag redan är sant efter att ha sett trailers och annan reklam för filmen. Och övriga punkter är inte särskilt svåra att gissa sig till. Men en sak som jag undrar över lite är hur komiska dvärgarna kommer framställas. Gimli fick ju ofta bli den tokrolige som man skrattade lite åt, medan Aragorn och Legolas var stiliga och vältaliga mest hela tiden. Detta är tyvärr ofta fallet med dvärgar. Ett exempel är Snow White and the Huntsman där dvärgarna bidrar med lite komik till en annars väldigt mörk saga. Men hur blir det då i The Hobbit där 13 av 14 huvudroller är dvärgar? Min gissningen är att några av dvärgarna kommer inneha rollen som narr. Och jag tror att dessa är Ori, Nori och Bombur. Däremot kommer Thorin vara minst dvärgaktig och lite mer allvarsam. 

Vill man läsa vad jag skrivit om The Hobbit tidigare (både filmen och boken) kan man klicka på nedanstående länkar:

Hobbit Day 22 sept (22 sept 2012)



LUCKA 11

Merry Christmas, Merry Christmas
Ring the Hogwart bell
Merry Christmas, Merry Christmas
Cast a Christmas spell

måndag 10 december 2012

LUCKA 10

Idag är det Nobeldagen!
För 103 år sedan gick Nobelpriset i litteratur för första gången till en svensk och till en kvinna:
Selma Lagerlöf

Om ni klickar på bilden nedan kan ni läsa hennes julnovell, Den heliga natten, som gavs ut i hennes novellsamling Kristuslegender 1904. 

Selma Lagerlöf av Carl Larsson (1908)
För övrigt är Projekt Runeberg något väldigt bra som gör att man lätt kan få tag på många gamla klassiker och läsa dem i sin helhet. 



söndag 9 december 2012

LUCKA 9

När jag var liten såg jag på ett barnprogram där det var en liten pojke som tyckte att Turkish Delight var det godaste som fanns. Jag hade ingen aning om vad det var för något, men jag har undrat ända sedan dess. Kanske har du också undrat över Turkish Delight... I så fall får du ett recept här:


Receptet kommer från boken Filmkokboken av Maria Holm och Mikaela Kindblom. 

Pojken var naturligtvis Edmund och TV-serien Häxan och lejonet

   "It is dull, Son of Adam, to drink without eating," said the Queen presently. "What would you like best to eat?"
   "Turkish Delight, please, your Majesty," said Edmund. 
   The Queen let another drop fall from her bottle on to the snow, and instantly there appeared a round box, tied with green silk ribbon, which, when opened, turned out to contain several pounds of the best Turkish Delight. Each piece was sweet and light to the very centre and Edmund had never tasted anything more delicious. He was quiet warm now, and very comfortable. 
ur The Lion, the Witch and the Wardrobe av C.S. Lewis

Nu ledde ju dessa Turkish Delight inte till Delight för någon... men det är en annan historia... 

lördag 8 december 2012

LUCKA 8

Eftersom det är helg har man tid att se ett jättelångt youtube-klipp (10 minuter).
Otroligt hög mysfaktor på detta, eller hur?


fredag 7 december 2012

LUCKA 7

Julmusik hör december till!
Men kanske har du ledsnat på Peter Jöback, Mariah Carey och Carola.
I så fall bjuder jag dig här på en liten spellista med alternativ julmusik. Den räcker kanske inte hela helgen, men i alla fall en halvtimma. 

klicka på bilden

torsdag 6 december 2012

LUCKA 6

Här kommer ännu en julsång. 
But you haven't heard it yet, so don't try to sing along.



onsdag 5 december 2012

LUCKA 5

Igår deltog jag i julpyntandet av personalrummet på mitt jobb. 
Här får ni se ett annat gäng förbereda sig för jul.
(Varning för monster och sånt...)


tisdag 4 december 2012

LUCKA 4

Idag bjuder jag på en isländsk julsång som handlar om Julkatten.
Julkatten bor tillsammans med trollen Grýla och Leppalúði och 13 onda tomtar. Om de isländska barnen inte får nya kläder till julafton kommer julkatten och äter upp dem.
Jo, på rikt!


(ja, det är naturligtvis Björk Guðmundsdóttir som sjunger)


måndag 3 december 2012

LUCKA 3

Idag bjuder jag på en berättelse om en jul för längesedan i ett land långt borta. 

På morgonen vaknade de allihop i nästan samma ögonblick. De tittade på sina strumpor, och det var något i dem. Jultomten hade varit där. Alice och Ella och Laura i sina röda flanellnattlinnen och Peter i sin röda flanellnattskjorta sprang alla hojtande för att se vad han hade kommit med.
I varje strumpa fanns det ett par klarröda vantar och en lång platt polkagris med prydliga jack längs vardera sidan.
Allihop var så lyckliga att de först knappt kunde tala. De bara tittade med glänsande ögon på de underbara julklapparna. Men Laura var lyckligast av alla. Laura hade fått en trasdocka.
Det var en underbar docka. Hennes ansikte var av vitt tyg med svarta knappögon. En svart penna hade ritat hennes ögonbryn och hennes kinder och mun var röda av bläck gjort av karmesbär. Hennes hår var gjort av svart garn som stickats och repats upp så att det blivit lockigt.
Hon hade sina röda flanellstrumpor och små svarta tygdamasker som föreställde skor,och hennes klänning var av söt skär och blå kalikå.
Hon var så vacker att Laura inte kunde säga ett ord. Hon bara höll henne hårt och glömde allt annat. Hon märkte inte att alla tittade på henne förrän faster Eliza sade:
- Har ni sett så stora ögon nån gång!
De andra flickorna var inte avundsjuka för att Laura fick vantar och karameller och en docka, ty Laura var den minsta flickan utom baby Carrie och faster Elizas lilla baby, Dolly Varden. Spädbarnen var för små för dockor. De var så små att de inte ens visste något om jultomten. De bara stack fingrarna i munnen och skruvade på sig för att det var en sådan uppståndelse.
Laura satte sig på sängkanten och höll i sin docka. Hon tyckte om sina röda vantar och hon tyckte om polkagrisen, men allra mest tyckte hon om dockan. Hon döpte henne till Charlotte.
Sedan tittade de allihop på varandras vantar och provade sina egna, och Peter bet en stor bit av sin polkagris men Alice och Ella och Mary och Laura slickade på sina så att de skulle vara längre.

ur Det lilla huset i stora skogen av Laura Ingalls Wilder (1935)




söndag 2 december 2012

Downton-chocken!

Vad säger ni om gårdagens Downton Abbey?

Det var denna händelse som jag råkade få veta för flera veckor sedan. Kan ni förstå hur jag kände mig!? Sybil är ju min absoluta favoritkaraktär i serien!
Men eftersom jag visste vad som skulle komma kunde jag förbereda mig genom att göra mitt hjärta till sten så att jag slapp sitta och hulka mig för mycket. Det var kanske tur att jag visste om det. Jag vet inte hur jag skulle ha reagerat om det hela kom som en chock för mig.

http://www.fanpop.com/clubs/downton-abbey/images/15932711/title/sybil-photo

En glädjande nyhet för alla Downton-fans är att det blir en fjärde säsong av Downton Abbey! 8 avsnitt + en julspecial med premiär i Storbritannien hösten 2013. Men frågan är om jag vill fortsätta se utan Sybil. Jag ska sörja lite först...

LUCKA 2

Idag är det första advent.
För mig betyder det gudstjänst och psalmer. Och en och annan lussebulle. 
En obligatorisk psalm idag är den du kan höra om du klickar på bilden!


lördag 1 december 2012

Teadventskalendern!

Förra året hittade jag en teadventskalender som man kunde följa på facebooksidan. Men det tråkiga med den var att den nästan bara innehöll örtteer, vilket jag inte är så superförtjust i. 
För ett par veckor sedan gjorde en vän mig uppmärksam på en annan teadventskalender som jag genast kände att jag behövde! Eftersom en mycket inflytelserik bloggerska (en viss underbaraclara) hade nämnt teadventskalendern i sin blogg blev efterfrågan på teadventskalendern större än väntat. Jag beställde en 13 november och möttes dagen efter av följande meddelande på teadventskalenderns facebooksida:
Årets upplaga av Te-adventskalender är slutsåld!Till er som beställt 13/11, ni kommer alla att få vad ni har beställt. 
Jag lade min beställning kl 22.30. En sån tur jag har haft!
Och idag fick jag prova första tesorten tillsammans med min lillasyster som var på besök! Ett te som heter White Christmas och innehåller bl.a. kokosflingor och choklad.
Mysigt! Och jag har ytterligare 23 teer att se fram emot! 




LUCKA 1

Välkommen till Mias adventskalender! 
I första luckan hittar vi Sveriges mest älskade julkalender! Dags för julbaket!






Adventskalender, nu kör vi!

1 december imorrn! Och det betyder glögg, pepparkakor, julmust, knäck, lussebullar. Fast egentligen har jag tjuvstartade med allt detta!
Men något man inte får tjuvstarta med är adventskalendern! Förra året delade jag med mig av ett julklappstips varje dag fram till julafton. I år tänkte jag istället dela med mig av något stämningsfullt, mysigt, roligt eller spännande julaktigt varje dag. Jag lägger upp adventskalenderinlägget varje dag klockan 7.00 så att man kan få lite julstämning på väg till jobbet. För dem som har ett jobb att åka till och som gör det efter klockan 7 alltså. Annars kan man ju kolla på det lite när man vill.

Om man är nyfiken på mina julklappstips från förra året så kan man klicka på ämnet julklappstips i kolumnen till höger.

Jag har också införskaffat en helt fantastisk teadventskalender, men mer om den senare. Den förtjänar ett helt eget inlägg!

- Posted using BlogPress from my iPad

tisdag 20 november 2012

Dagens dikt


De små tingen

Orkar du inte ett steg mer,
inte lyfta ditt huvud,
dignar du trött under hopplös gråhet --
tacka då nöjd de vänliga, små tingen,
tröstande, barnsliga.
Du har ett äpple i fickan,
en bok med sagor där hemma --
små, små ting, föraktade
i den tid, som strålade levande,
men milda fästen under de döda timmarna.
av Karin Boye

onsdag 14 november 2012

om Hobbiten - boken alltså

Nu är det exakt 4 veckor kvar!
Till vad, kanske man undrar? Tills betygen ska vara satta?
Jo, det stämmer. Men en mycket trevligare händelse som inträffar den 12 december 2012 är:

Sverigepremiären av The Hobbit!

Detta har jag väntat på i flera år! Utan att överdriva! Det kändes som att dagen aldrig skulle komma, och när det hade närmat sig lite mer så sköt de upp premiärdatumet (två gånger till och med om jag inte missminner mig)!
Men nu är den snart här! Dagen som jag och 100 000-tals andra människor runt om i hela världen har väntat på.

Jag bestämde mig för länge sedan att läsa om The Hobbit innan filmpremiären. Den version jag valde att läsa den här gången blev Hobbiten - eller bort och hem igen som är översättningen av Erik Andersson och John Swedenmark (verser) som kom 2007. Det finns två andra översättningar till svenska. Den mest kända är Britt G. Hallqvists översättning från 1962, Bilbo - en hobbits äventyr. Men innan den kom Hompen - eller en resa dit och tillbaks igen som översattes av Tore Zetterholm (1947). 


Lite kuriosa om denna översättning: Det var den allra första översättningen av något av Tolkiens verk! Men Tolkien gillade inte alls översättningen. Bl.a var han emot att man hade ändrat Hobbit till Hompe. 
- Mr Tolkien, I so totally agree! 
Bilbo hette dessutom Bimbo. I say no more... 
Källa + ytterligare kuriosa: The Tolkien Gateway

Jag har läst Hallqvists översättning när jag var liten, och originalet, The Hobbit, or There and Back Again, för nästan 10 år sedan. Men Hompen har jag aldrig läst. Även om jag inte tror att den står sig så väl rent översättningsmässigt så skulle jag vilja läsa den eller åtminstone hålla i den eller åtminstone se den. För ett par år sedan hittade jag ett exemplar på Tradera, men eftersom jag var student då bjöd jag bara 600 kr. Det kändes inte motiverat att lägga mer än så på en bok som jag redan hade läst. Reservationspriset var nog minst det tredubbla, så det blev inget köp för mig den gången. Men om det är någon som skulle råka ha ett exemplar av denna utgåva är jag naturligtvis väldigt intresserad! Och när jag ändå är inne på det, så söker jag också efter denna utgåva: 
Bilbo, illustrerad av Tove Jansson!


Men vad tycker jag om boken?
Jo, jag tycker att den är helt underbar! Den skiljer sig rätt mycket från Sagan om ringen-trilogin. Hobbiten är en barnbok medan Ringen-trilogin är skriven för vuxna. Och det märks. Hobbiten är mycket mer av en saga. Det är en mörk historia på sina håll, men inte alls lika domedagsaktig som Ringen-trilogin. I Hobbiten använder sig Tolkien ofta av direkta tilltal, något som helt saknas i Ringen-trilogin (förutom kanske i förordet). 
Dock var det en hård nöt för stackars Bilbo, som aldrig hade något med vatten att göra om han kunde undvika det. Ni kan förstås svaret, kan jag tänka mig, eller kan gissa det lätt som aldrig det eftersom ni sitter hemma i lugn och ro och inte får tankarna störda av hotet att bli uppäten. (s. 77)
Tolkien använder sig också av ett berättande där vi läsare ibland får en liten glimt av vad som komma skall innan personerna i boken får det. 
Han gissade så gott han kunde och kröp iväg en bra bit tills han plötsligt fick handen på en liten ring av sval metall som låg på tunnelns golv. Det var en vändpunkt på hans bana, men det visste han inte. (s. 70)
(Och vi som läser boken mer än 70 år efter utgivning vet förstås precis vad denna ring ska komma att betyda... ) Man kan tycka att det dödar spänningen att få veta vad som ska hända innan det gör det, men det är snarare tvärtom. Vi får veta att något ska hända, men inte exakt vad och det bygger upp spänningen snarare än dödar den. 

Båda dessa berättargrepp gör att boken känns mer barnboksaktig. Något annat som gör boken till en perfekt barnbok upptäckte jag när jag provade att läsa lite högt. Boken är perfekt för högläsning! Jag vet inte vad som gör det, men språket liksom flödar fram över sidorna! Detta betyder dock inte att språket är barnsligt. Som jag nämnt i ett tidigare inlägg är Hobbiten full av ålderdomliga ord och språkliga strukturer. I love it, så klart!

En annan av mina favoriter bland barnböcker-som-lika-väl-kan-läsas-av-vuxna är Momo - eller kampen om tiden av Michael Ende. På omslaget till den finns detta fina omdöme:
Sven Lindqvist i DN:
- Världens bästa bok! sa min elvaårige vän.
- Varför det?
- Läs en bit var som helst, sa hon. Läs det här: "Vad är en stjärnstund för något?" undrade Momo
Detta lilla citat tänkte jag på när jag läste Hobbiten. Man kan slå upp vilken sida som helst och mötas av helt fantastisk berättarkonst! 
Nästa morgon vaknade Bilbo med solens första strålar i ögonen. Han for upp för att se vad klockan var, och gå och sätta på tevatten - och fann att han inte alls var hemma. Så han satte sig och önskade förgäves att han kunde tvätta händer och borsta tänder. Mycket riktigt blev det inte tal om det, och inte te eller rostat bröd eller sidfläsk till frukost, bara kallt fårkött och kall kanin. Och sedan var det dags för en ny färd. (s. 109)
Eller ett annat uppvaknande:
När Bilbo slog upp ögonen undrade han om han hade det, ty det var lika mörkt som när han blundade. (s. 70)


Mitt betyg på Hobbiten av J.R.R. Tolkien: 5/5 

söndag 11 november 2012

Musik, dans, scouter och spioner

5 filmer såg jag i oktober, om jag inte missminner mig.
Här kommer ett litet omdöme om dem:

Alla säger I love you (1996) 
Vi såg den på min filmklubb. Jag gillade att den var så typiskt musikalig och att det var lite roliga personer med. Men själva storyn var lite tunn. Bättre som koncept än som berättelse alltså. 
Betyg: 3,5

Step Up (2006)

En dansfilm som jag såg med mina elever i år 8. De fick rösta bland ett par filmer som jag hittade i olika lärares bokhyllor och Step Up vann en knapp seger. Det blev rätt så mycket protester eftersom den handlade om balett och när man är en kille på 14 år så måste man ju tycka att sådant är töntigt (10 av 14 elever var killar). Men de gillade den över förväntan. 
Jag var inte heller så sugen på en dansfilm, men även jag gillade den över förväntan. Mycket bättre än Save the Last Dance som är i samma genre (fin flicka möter ghettokille och dansen för dem samman). Därmed inte sagt att det var en toppenfilm, men lite småtrevlig var den.
Betyg: 3,0

Once (2006)

Jättemysig kärlekshistoria om två människor som möts på Dublins gator. Han är gatumusikant och dammsugarreparatör. Hon är östeuropeisk invandrare och säljer blommor på gatorna. Deras gemensamma intresse är musiken och de börjar spela tillsammans. Once har vunnit Oscar för bästa låt, Falling Slowly. Lyssna på den! Och en massa andra priser också. Väldigt välförtjänt tycker jag för det var verkligen en film som grep tag i mig! 
Betyg: 4,5

Moonrise Kingdom (2012)
Wes Andersons senaste film. Och om man har sett fler filmer av Anderson så känner man igen sig. Det handlar om en scoutkille som bestämmer sig för att rymma från ett läger tillsammans med en tjej som bor i närheten. Alla ger sig ut för att leta efter dem, scoutpatruller, föräldrar och polis, och scouterna drar sig inte för att använda våld för att få tillbaka sin patrullkamrat som de egentligen inte alls gillar. Väldigt många weird personer, och det är det som gör filmen både charmig och rolig. Typiskt min humor! Om inte mina systrar och svåger hade suttit så tysta hade jag skrattat högt genom hela filmen!
Betyg: 4,5

Hanna (2011) 4,0 

Hanna har växt upp i vildmarken utan någon kontakt med civilisationen. Hennes pappa har tränat henne till att bli den bästa spion och lönnmördare man kan tänka sig. Till slut är det dags att konfronteras med samhället och FBI som gör allt för att komma åt henne. En actionfilm i Bourne-anda, men Hanna var både mer spännande och mer intressant än Bourne-filmerna.
Betyg: 4,0

söndag 4 november 2012

Säsongspremiären av Downton Abbey!

Äntligen kom den, dagen vi har väntat på så länge!
Downton Abbey: Series 3, Episode 1.

Jag älskade att Sibyl och Tom Branson är med igen! Och Violet, Lady Grantham, har ju alltid ett gäng härliga one-liners på lager.

Men mitt absoluta favourite moment i dagens avsnitt var när Matthew sa att Tom skulle vara hans best man!
Vilket var ditt favourite moment?

www.itv.com/downtonabbey


P.S. Något man inte ska göra om man vill undvika spoliers är att googla på Downton Abbey. Seriously!! Gör det INTE!! D.S.


fredag 2 november 2012

Min förkärlek till starka verb

Okej. Detta inlägg kommer handla om grammatik. Men läs vidare i alla fall för grammatik är väldigt intressant!

Jag gillar grammatik och jag gillar gamla svenska språkföreteelser som vi på senare tid har rationaliserat bort. Till exempel det här med starka verb! Starka verb är en form av oregelbundna verb skulle man kunna säga, men oregelbundenheten består i att vokalen ändras. Ett exempel som vi har kvar i vårt språk är ge - gav - givit/gett. Ett verb som jag i min norrbottniska dialekt böjer starkt även om rikssvenskan inte gör det är trycka. En del tycker det låter skrattretande, men för mig är det helt normalt att säga trycka - tröck - tryckt. Att se det i skrift tycker till och med jag ser lite konstigt ut, men att säga det är så normalt för mig att det tog ett bra tag innan jag insåg att inte alla säger så.

Men nu har jag hittat ett helt nytt starkt verb! Nytt för mig alltså. Det har ju funnits för länge sedan. Verbet hittade jag i Hobbiten av J.R.R. Tolkien. Och nu ska jag inte hålla er på halster längre. Så här stod det i kapitlet På tröskeln:
Den gamla trasten, som högt uppifrån hade iakttagit det hela med små pärlögon och huvudet på sned, hov upp en drill. 
Och i nästa kapitel, Ord från insidan:
De kom snabbt till liv och skulle just smyga in i tunneln när Bifur hov upp ett rop: "Mina kusiner! Bombur och Bofur - vi har glömt dem, de är kvar i dalen!"
Hov upp alltså. Jag förstod ju att det var ett verb, men jag kände inte igen det och förstod inte från vilket verb det kom. Inte ens i Svenska Akademins Ordbok kunde jag hitta det. Men det behövdes bara en enkel googling för att få reda på att det kommer från häva upp och även förekommer i bibelöversättningen från 1917. Till exempel 4 Mos. 24:3 "Och han hov upp sin röst och kvad...".

Jag älskar Erik Anderssons översättning av The Hobbit och att han väljer att ha med dessa gamla ord och ordformer (hov är bara ett av många ålderdomliga ord)! En ny översättningen måste inte vara modern!


lördag 27 oktober 2012

Dagens teologiska reflektion

Jag gillar att hitta lite teologiska kopplingar i skönlitterära böcker jag läser. Särskilt om jag vet att författaren är kristen; då känns det liksom inte lika långsökt. Men om författaren menar så som jag läser eller inte är egentligen inte viktigaste. Det är det som är det fina med skönlitteratur! Varje läsare hittar sin egen läsning av boken!

Detta läste jag i Hobbiten av J.R.R. Tolkien (som för övrigt var katolik). Dvärgarna och Bilbo har blivit attackerade av vättar och i allt tumult så blev Bilbo kvar inne i berget. Gandalf har mött dvärgarna och undrar hur de har kunnat tappa bort Bilbo:

Dvärgarna ville veta varför han hade fått följa med över huvud taget, varför han inte kunde hålla sig till sina vänner och följa med dem, och varför inte trollkarlen hade valt någon med mer vett. "Han har bara vållat bekymmer hittills", sa en av dem. "Om vi nu måste gå tillbaka in i de vederstyggliga tunnlarna och leta efter honom, så kan han lika gärna flyga och fara."
Argt svarade Gandalf: "Det var min idé att ta med honom, och jag tar inte med sådant som inte behövs [min kursivering]. Antingen hjälper ni mig att leta efter honom eller så går jag ensam och då får ni reda er bäst ni kan. Om vi bara kan hitta honom igen så kommer ni att tacka mig innan allt det här är över. Hur i hela friden kunde du tappa bort honom, Dori?"
Jag tror att Gud är som Gandalf här. Det var min idé att ta med honom, och jag tar inte med sådant som inte behövs. 
Ingen människa finns på jorden av en slump. Ingen människa är onödig eller saknar uppgift. Alla behövs! Gud har en plan med att just DU, och alla andra, finns här! Och detta betyder att vi har en skyldighet att hjälpa varandra. Inte bara dem som vi tror att vi har någon användning av, utan ALLA människor.  

onsdag 24 oktober 2012

Ny bok av Astrid Lindgren! Ja, på rikt!

Det låter nästan för bra för att vara sant, men en ny Astrid Lindgren-bok har precis getts ut!
Boken heter Tomten är vaken och är en omarbetning av Viktor Rydbergs dikt Tomten. Boken har funnits översatt till flera språk men originalmanuset har varit försvunnet. Tills nu! Wohoo!
Det känns stort att man fortfarande kan hitta "nya" texter skrivna av en av Sveriges största kulturikoner; och jag är lite förvånad över att det inte har synts mer om detta i media. Eller är det jag som har sovit för mycket den senaste veckan?

Jag vill tacka Bokblomma som uppmärksammade mig på detta!
Hon i sin tur hade läst nyheten i DN.


Vem vill dricka ångest?

- Vad vill du ha för te?
- Grönt te.
- Blå passion?
- Ja, det låter gott!

Efter denna helt ordinära replikväxling började jag fundera över om det finns något te som inte låter gott!
Blå passion, lyckliga stunder, lust & fägring, sommardröm.
Varför finns det inga te som heter ångest, skoskav eller diskberg?

Okej okej, ni behöver inte svara på det för det förstår ju jag också att man hellre dricker flytande kärlek än flytande självförakt, men nu vill jag veta:
Vad är era favorit-tenamn?
Och har ni någon gång kommit över ett te med riktigt vidrigt namn?


två koppar blå passion


måndag 22 oktober 2012

Augustprisnomineringarna

Här har vi alla nominerade till Augustprisen. (Ja, jag är lite sen. En riktig bokbloggare hade lagt upp detta för flera timmar sedan)

Jag har inte läst någon av böckerna, så jag kunde inte känna mig creddig i år. Men jag har ju fått en massa nya boktips.
En av de nominerade till bästa fackbok, Det enda könet, blev jag intresserad av.
Motiveringen:

Det enda könet. Varför du är förförd av den ekonomiske mannen och hur det förstör ditt liv och världsekonomin av Katrine Kielos, Albert Bonniers Förlag.Juryns motivering: I Det enda könet går Katrine Kielos i clinch med ”Homo economicus”, föreställningen om att samhället befolkas av obevekligt rationella manliga individer. Med skenbart enkla exempel och feministiska verktyg klär hon av den ekonomiske mannen hans anspråk på allmängiltighet, och utmanar till diskussion om samhälle, marknad, ekonomi och kön.
Något att önska sig i julklapp kanske!


lördag 20 oktober 2012

40-årskalas, Alfons Åberg!

Alfons Åberg fyller 40 år idag! Förhoppningsvis får han fira precis som han själv vill, med Viktor och Milla och smådjuren under bordet. Eller kommer Faster Fiffi ställa till med hejdundrandes 40-årskalas...


Kalas, Alfons Åberg! var den Alfons-bok som lästes mest flitigt hemma hos familjen Larsson när jag var liten. Vi hade 3 böcker hemma tror jag, och de andra lånade vi på Svartbyns Bibliotek. Aja baja, Alfons Åberg gillade jag! Det var ju så spännande när han flög iväg till djungeln och träffade lejon!

Och musiken är ju också fantastisk!


Vilka är dina bästa Alfons Åberg-minnen?


Veckans te-citat



söndag 14 oktober 2012

Mad Men cementerar könsroller

Mången gång har jag fått höra att TV-serien Mad Men är så fantastisk och att jag verkligen borde se den.
Så då gjorde jag det då.
Men vet ni vad? Jag fattar inte vad som är grejen!

Jo, jag fattar att 50- och 60-talet är inne just nu, och har så varit en tid, så det är egentligen inte konstigt att serien har blivit populär. Men förutom scenografin så finns det inte mycket som är intressant.
Framför allt (eller endast) tänker jag på könsrollerna. Fruktansvärt stereotypt! Hunsade kvinnor, förutom någon enstaka fallen kvinna, och maktgalna män som inte tycker att trohet är särskilt viktigt i ett äktenskap (eller ja, alltså mannens trohet är inte så viktig). Visst förstår jag också att samhället såg lite annorlunda ut på den här tiden, att kvinnor förväntades ta hand om hemmet och barnen medan mannen tjänade pengar, men betyder det att alla män var otrogna mansgrisar?

Det som stör mig är att serien talar om för oss hur riktiga män och riktiga kvinnor ska vara och det hjälper till att cementera dessa snäva könsroller. Skit samma att serien utspelar sig för 60 år sedan! Vi åtrår 50- och 60-talet just nu. Vi vill ha kläder, frisyrer, hushållsmaskiner och möbler som återspeglar denna tid. Det är därför Mad Men har blivit så populär. Man är dum om tror att de värderingar som finns i serien inte påverkar oss.
Jag förstår att man vill göra en TV-serie som är tidstypisk, men jag hade förväntat mig lite mer kritik av de värderingar som rådde i samhället på den här tiden.

Jag har sett nästan hela första säsongen. Kanske blir serien bättre efter hand. Men so far är jag inte alls imponerad av Mad Men.

Ni som har sett mycket eller lite av Mad Men, ge mig gärna era tankar om serien!



lördag 13 oktober 2012

Ny blogg! Wohoo!

För att försöka återuppliva min blogg har jag bestämt mig för att byta inriktning.
Jag kommer så klart fortsätta blogga om böcker och film, men jag kommer även vidga mina bloggvyer till andra saker som intresserar mig. Det jag tänker mig just nu att bloggen nog kommer handla om är:

  • böcker
  • film
  • språk
  • te
  • musik
  • kultur i allmänhet
  • samhälls- och rättvisefrågor
  • tro och filosofi
Jag tror att denna inriktning kommer få mig att återfå min lust att blogga och förhoppningsvis kommer ni som läst bloggen vilja läsa den även i fortsättningen. Namnet Mias bokhylla var ju lite snävt redan förut eftersom jag inte bara skrev om böcker. Därför har jag valt att byta namn till Mias vardagsrum
Mitt vardagsrum är ett rum där jag sitter när jag läser en bok, när jag ser på film, när jag umgås med mina vänner och när jag bara myser själv med en kopp te. Därför tyckte jag att det var ett passande namn på bloggen. Bloggen kommer ju handla om allt det som ryms i mitt vardagsrum. 

Välkomna till min nya blogg!

(observera att bloggen har ny adress)


ps. Om ni vill ha uppdateringar från bloggen kan ni gilla bloggen på facebook. Ni som gillade Mias bokhylla gillar nu automatiskt Mias vardagsrum. 

torsdag 4 oktober 2012

Världens sämsta bokblogg

Jag är nog en av de sämre bokbloggarna som finns.
Anledningar:

  • Jag gick inte på Bokmässan fast den är i samma stad som jag bor i + kan få inträdet betalt av mitt jobb
  • Jag har inte bloggat på ca 2 veckor
  • I september skrev jag 4 st blogginlägg och i augusti 1 st
  • I augusti läste jag ut 1 st bok
  • I september läste jag ut 1 st bok
Vad har hänt med mig, undrar jag...
Och jag tror att jag vet. 
1. Stress
2. Teknik

Stress
Min syster gifte sig i helgen och jag skulle vara värd på festen, så från slutet av sommaren tills nu har jag haft bröllopsplanering i tankarna. Detta tillsammans med allt vad det innebär med terminsuppstart och att för första gången vara kontaktlärare till en egen klass så har jag varit lite för stressad och trött för att känna att jag hinner läsa så mycket som jag vill (än mindre blogga). (Bröllopet var alltså samma helg som Bokmässan... därav min prioritering som jag inte ångrar ett endaste dugg!)

Teknik
I juni fick jag en iPad från jobbet som jag skulle "lära känna" över sommaren för att kunna vara med och dra igång ett IKT-projekt på jobbet. Tyvärr har jag lagt tid på denna lilla platta manick som jag annars hade lagt på läsande. Dessutom skaffade jag mig en smartphone för en månad sedan...

Skärpning, Mia! Läsa är ju roligare än att leka med en sån där töntig liten fyrkant!

Jag tror och hoppas att det ska bli bättring nu. Jag har ju nämligen en bokklubb snart. Och jag ska läsa ut Hobbiten innan 12 december. Och jag ska läsa ut Bibeln innan jag fyller 30 (8 månader kvar). Och jag ska läsa 9 hyllvärmare innan nästa år. Och Och Och...

Därför säger jag nu Godnatt till datorn och lägger mig för att läsa Kolka (Bengt Ohlsson) innan jag somnar.

lördag 22 september 2012

Hobbit Day 22 sept


Idag fyller både Bilbo och Frodo år! Gratulerar till dem!
Tyvärr har jag inte firat detta på något särskilt sätt, men jag hoppas hinna läsa lite i Hobbiten i natt.
Dock kan jag kan dela med mig av en ny trailer till The Hobbit:



Här är några exempel på hur man kan fira Hobbit Day:

  • Gå omkring barfota
  • Gå omkring barfota med håriga fötter
  • Läsa The Hobbit på valfritt språk
  • Se Lord of the Rings
  • Röka pipa (OBS! Endast om du är över 18 år!)
  • Ha ett kalas
  • Berätta sagor
  • Arrangera lite fyrverkerier (OBS! Endast i vuxens sällskap)
  • Ge sig ut på ett äventyr

måndag 10 september 2012

Hej läslust! Jag har saknat dig!

Vad har jag gjort i augusti egentligen??
En läst bok och en sedd film... (men jag såg nog nån mer film; jag har bara glömt att skriva upp dem och nu har jag glömt att jag sett dem...)

Det är kanske så att man ibland behöver en paus även från sånt som man gillar. Jag hade en bok som jag hade tänkt läsa efter Mot ljuset som var den senaste boken jag läste. Men jag gav den boken till Markus när han inte hade något att läsa en gång på ett tåg, och sen kunde jag inte bestämma vad jag skulle läsa istället...

Men nu har jag återfått min läslust! Jag insåg helt plötsligt att jag var i desperat behov av att läsa fantasy, och helst något inte alltför vuxet. Det fick bli en av dessa böcker:
Och det fick bli Hobbiten eftersom jag har läst både Bilbo och The Hobbit förut.
Perfekt uppladdning inför decembers stora händelse! Kanske hinner jag till och med läsa dem alla tre...

torsdag 6 september 2012

Det blir ingen bokmässa

Om 3 veckor börjar Bok- och Biblioteksmässan här i Göteborg. Och för bara ca en vecka sedan insåg jag att jag inte kommer kunna gå i år. Men jag är inte så ledsen över det; anledningen är nämligen att min syster ska gifta sig! En sådan sak skulle jag ju till och med missa filmfestivalen för!

Årets bokmässa har nordiskt tema. Därför tänkte jag att jag kan ju åtminstone läsa en nordisk bok trots att jag inte går på mässan. Det fick bli en som är bland mina hyllvärmare, så slår jag två böcker i en smäll. Det blev Jökelteatern av Steinunn Sigurdardóttir. (ja, ni gissar rätt, hon är islänning)
Jag har inte läst nog långt i boken ännu för att kunna ge ett utlåtande, men jag återkommer med det.

För övrigt går det rätt dåligt med mitt kill hyllvärmare-projekt...

onsdag 5 september 2012

Äntligen bokklubb igen!

I måndags hade jag bokklubb tillsammans med mina vänner Hanna, Johanna och Karin. Vi brukar träffas ca var 6:te vecka, men vi hade ett litet sommaruppehåll eftersom det var svårt att hitta en tid då alla var i närheten av varandra. Därför blev det mycket trevligt snack om annat än boken.

Men naturligtvis talade vi om boken också. Och boken för kvällen var Mot ljuset av Elin Boardy.

Boken utspelar sig i slutet av 40-talet och handlar om Elly som följer med sin syster och hennes make till Malaya. Resan är från början tänkt att vara en bröllopsresa men systerns make tänkte passa på att blanda business med pleasure genom att jobba under resan, och därför följer Elly med som sällskap till systern. Under resan inser dock Elly att de båda unga kvinnorna växer ifrån varandra alltmer. Systern går in för rollen som fru medan Elly börjar ifrågasätta saker hon tidigare tagit för givet. Hon känner sig inte bekväm i den roll som förväntas av henne som kvinna och när hon tar på sig byxor blir det en befrielse för henne, även om systern inte alls förstår vad hon sysslar med. 

Jag gillar Elin Boardys språk som är långsamt men ändå långt ifrån långtråkigt. Språket liksom flödar fram i sakta mak. Det är inte en actionfylld roman, men jag hade svårt att släppa den när jag börjat läsa. Dock utvecklade den sig inte till vad jag hade trott att den skulle bli. Inte så att det var någon jättestor twist som vände handlingen upp och ner, men jag trodde att jag förstod vad det var för någon slags roman och sedan blev det något annat. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att jag förväntade mig att den skulle vara mer av en kärleksroman än vad den var. Det fanns en kärlekshistoria men den var inte i centrum av boken. Och det är väl det som var lite obekant antar jag. Men detta gjorde inte nödvändigtvis boken sämre. 

Den här gången var vi mer eniga i bokklubben än vi nånsin varit tidigare (men vi har bara funnits i ett år). Vi gav alla betyget 4,0 av 5. 
Boken startade också upp ett intressant samtal om kvinnoidealen som man inte kommer ifrån att påverkas av.

Det var en mycket trevlig bokklubbskväll om än lite bitterljuv eftersom en av bokklubbsdeltagarna ska flytta ifrån oss...
... nämligen hit. 


måndag 20 augusti 2012

Många filmer blir det...

Jag är inte en sån som vill ursäkta mig när jag inte har skrivit i bloggen på ett tag, och egentligen vill jag inte ens känna att jag behöver nämna att jag inte har bloggat på tre veckor. Men ändå gör jag det nu eftersom det här inlägget hade passat bättre att publicera för så där en 20 dagar sedan... Det är ju vid månadsskiftet man ska göra sina listor på lästa böcker och sedda filmer och sådant. Men film-tips kan man ju få även i mitten av en månad, so here goes...

Kanske beror det på vädret.
Kanske beror det på semestern.
Men många filmer har jag sett i juli månad. Men inte en enda på bio.
Här kommer en lista i bokstavsordning:

Carnage (2011) 4,0
Svart relationshumor. Två par träffas för att diskutera ett bråk mellan deras båda söner. Ett möte som blir mer och mer katastrofalt ju längre kvällen går. Underbar dialog (och dialog är typ det enda det är)

Colorado Avenue (2007) 3,0
Finlandssvenskt drama om en familj i början av 1900-talet. Som nybyggarna fast på finlandssvenska, och i Österbotten. Det var intressant att se hur livet kunde vara på andra sidan bottenviken vid den här tiden, men det märks tydligt att filmen bygger på en bok(serie?) och det blir mest korta nedslag i olika händelser. Skulle kanske passat bättre som miniserie?

Drive (2011) 4,0
Action om en kille som extraknäcker som chaufför vid inbrott. Förutom det är han en schysst kille, han blir kär, han råkar ut för lite trubbel (milt sagt). Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen. För att vara en action var den riktigt bra. Men den klarar inte Bechdel-testet. 

Emmas lycka (2006) 4,5
En tysk film om en Emma som lever själv på sin grisfarm. En dag kraschar den cancersjuke Max in på hennes gård och båda deras liv förändras. När jag tänker tillbaka på filmen så tror jag inte att filmen klarar Bechdeltestet, men det kan hända att någon enstaka mening byttes mellan två kvinnor... Men trots det är det ett utomordentligt porträtt av en kvinna som vågar gå sin egen väg oberoende av vad andra tycker om henne. Jag tycker verkligen om den här filmen! 

Flickorna i Dagenham (2010) 4,0
Det är inte lätt att vara kvinna om man arbetar i en fabrik på 60-talet. När sömmerskorna i Dagenham går ut i strejk för att förbättra sin arbetssituation märker de att det är svårt att få stöd från sin omgivning. Deras strejk innebär ju att fabriken måste stänga, vilket leder till att männen inte heller får arbeta. En härlig film om starka kvinnor som vågar fortsätta kämpa för rättvisa. Lite seg i början, men ungefär halvvägs in i filmen blev det mycket mer engagerande. 

Frankenweenie (1984) 4,0
En kortfilm av Tim Burton. Jag såg den som uppladdning inför hans långfilm med samma namn som har sverigepremiär nästa år. Charmig! Och väldigt Burtonesk!

It's complicated (2009) 3,0
En romantisk komedi om folk som skiljer sig och får ihop det igen och dejtar nån annan och det är komplicerat förstås. Helt okej lättsam underhållning.

Mamma Mia! (2008) 2,5
Det är ju musiken som gör denna film, även om det inte är musik jag skulle lyssna på i andra 
sammanhang. Lite småtöntig film men ändå lite underhållande. 

New Year's Eve (2011) 1,0
Alltså, så himla kass. Klicka på titeln så får ni läsa hela mitt omdöme.

Små vita lögner (2010) 4,0
En fransk film som en del i sällskapet tyckte var lite småseg, men jag gillade den! Ett gäng 
kompisar ska åka på semester när en av dem är med om en olycka. De andra bestämmer sig för att åka ändå, men semestern leder till att en del av dem visar upp sina sämsta sidor. 

Snow White and the Huntsman (2012) 3,5
En lite vuxnare variant om man jämför med Disneys. Ett spännande fantasyäventyr, men jag störde mig på alla klichéer. Och varför får dvärgarna bara vara med som någon sorts rolig pajasunderhållning?

Tinker, Tailor, Soldier, Spy (2011) 4,0
Riktigt välgjord och med ett bra manus. Men man måste vara lite vaken för att hänga med på vem alla personer är. Klarar verkligen inte Bechdel-testet! 

måndag 30 juli 2012

Norrbottniska älvar

Igår och idag har vi visat Markus föräldrar runt lite grann i Norrbotten. Igår blev det Tornedalen med bl.a. Sikfesten vid Kukkolaforsen.
Sikhåvning i Torne älv. Bilden tagen från svenska sidan,
med Finland på andra sidan älven.

På Sikfesten hade vi den stora turen att råka hamna på ett författarsamtal med Mikael Niemi och Tove Alsterdal.
Tove Alsterdal berättade om sin kriminalroman, I tystnaden begravd, som utspelar sig i Tornedalen där hennes mamma är uppväxt. Egentligen är ju inte kriminalare min favoritgenre, men att höra författaren själv berätta om boken gjorde mig riktigt intresserad! Boken är inte bara en kriminalroman utan också en mörk släktkrönika som utspelar sig i nutid och under hela 1900-talet i både Tornedalen och Sovjet. 

Mikael Niemi berättade om sin kommande bok Fallvatten (kommer ut i slutet av augusti). Tove Alsterdal hade någon gång frågat honom varför han alltid hade med älven i alla sina böcker. Han insåg att det ju faktiskt var så och skrev en bok utan någon älv (Skjut apelsinen!). Men efter det fick han abstinens och skrev en bok som bara handlar om älven. Dock inte om Torne älv som han har växt upp vid, utan Luleälven.
Han gav oss en  fängslande inledning till boken på sitt eget personliga sätt. Vad händer om en av dammarna i norra Luleälven plötsligt brister? Vad tar du med dig om du har 3 minuter på dig innan du måste lämna ditt hem?
Jag tänkte tillbaka till när jag gick på mellanstadiet och en liknande katastrof hotade (jag växte upp i närheten av Luleälven); Sourvadammen riskerade att brista. Nu blev det som tur var inte så, men om det hade hänt så skulle vi ända haft 12 timmar på oss innan vattnet nådde oss i södra Norrbotten. Enligt beräkningarna skulle vårt hus klara sig, men kvarteret nedanför oss skulle bli under vatten. Dock var jag så ung och naiv att jag mest tyckte det lät spännande med en översvämning.
Fallvatten är också en bok som jag tänker läsa!

Och på tal om älvar har jag här en liten film från en älv som jag besökte idag. Inte Torne, och inte Lule, utan Piteälven. Man får en bild av den otroliga kraft som finns i älvarna och kan lätt förstå Mikael Niemis fascination. 


Själv är jag ju Norrbottning, men inte Tornedaling, och har faktiskt bara varit i Tornedalen ett par gånger under hela mitt liv, så det var intressant att inte bara besöka Sikfesten och äta fantastiska fiskrätter, utan också få ta del av den tornedalska själen på författarsamtalen.

Det blir 3 Hobbit-filmer!

Jag hörde ryktet för ett tag sedan, men nu är det officiellt:
Det blir 3 filmer av The Hobbit istället för de planerade 2. Jag tror att det här är en positiv nyhet. Fler filmminuter ger större chans att göra boken rättvisa. Förhoppningsvis är det inte bara ett sätt att tjäna mer pengar.
Jag gissar att tredje filmen har premiär i december 2014.

Källa:
Bilbo får en trilogi