måndag 22 augusti 2011

SMS från Soppero

SMS från Soppero. En sån härlig titel, eller hur?
Boken är skriven av Ann-Helén Laestadius och handlar om 13-åriga Agnes som bor i Stockholm, men har en samisk mamma. Mamman flyttade ifrån hembyn Soppero som tonåring och pratar inte längre samiska, så Agnes har aldrig lärt sig tala det. Men en dag får hon ett sms från en kille från Soppero, och han skriver på samiska. Agnes försöker lära sig språket för att kunna sms:a med Henrik, men också för att kunna överraska mormor och morfar när hon hälsar på dem. Men hon märker att det inte är så lätt att vara same när man har bott hela sitt liv i Stockholm. Hon vill vara same, men renskötsel är nog inget för henne. Hon känner sig annorlunda var hon än är.

Den här boken riktar sig till barn/ungdomar i ungefär åldern 9-14. Och jag tycker det är lite synd att jag bara undervisar i engelska just nu, för annars hade den här boken varit perfekt att läsa tillsammans med eleverna i 6:an och 7:an. Särskilt eftersom jag jobbar på en skola där många elever har en delvis icke-svensk bakgrund. Jag tror att alla som har dubbla kulturella identiteter kan känna igen sig i Agnes. Det finns gott om uppslag till diskussioner i klassen, som t.ex. om vad det egentligen är som gör att man tillhör en kultur. Måste man bo rätt ställe, eller tala språket? Kan man vara stolt över sitt ursprung samtidigt som man inte vill sticka ut och vara annorlunda?
Laestadius lyckas klämma in en massa fakta om samernas kultur och vardagsliv utan att det för den skull känns som en torr lärobok. Alla svenskar borde känna till hur vår minoritetsbefolkning lever idag, och här får vi det serverat på ett lättsamt sätt av någon som har både ett inifrån- och utifrånperspektiv (Laestadius växte själv upp med en samisk mamma och en icke-samisk pappa).
Boken är på ca 150 sidor, och den är inte svårläst, så jag tror den skulle fungera perfekt som en bok som hela klassen läser tillsammans.

För mig var det också lite extra roligt att läsa boken eftersom den utspelar sig i Norrbotten. Även om jag inte är same så kunde jag känna igen en del norrbottniska företeelser, som att grilla falukorv. Vi har väl alla lite dubbla kulturella identiteter ibland, och jag är övertygad om att alla någon gång har känt att de inte passar in. Men boken handlar också om hur det är att vara kär och hålla någon i handen för första gången, och hur det känns som att ens liv är slut när man har bråkat med sin bästa vän. SMS från Soppero är en utmärkt ungdomsbok, helt enkelt!

4 kommentarer:

  1. Tycker verkligen om hela trilogin och vill gärna läsa fler!

    SvaraRadera
  2. finns det 3? jag visste bara om 2. men vad kul att det finns mer att läsa!

    SvaraRadera
  3. JAg känner bara till SMS från Soppero. Vad heter de andra?
    Jag har nyss läst boken för min klass, en 5:a. De gillade den. Några i klassen har anknytning till samevärlden och vi kunde diskutera en del om identitet och att våga vara den man är. Att en kärlekshistoria finns invävd gjorde inte boken sämre,(tyckte eleverna). /Lena

    SvaraRadera
  4. De andra heter Hej Vacker och Ingen annan är som du.

    SvaraRadera