De bästa barnböckerna jag (och Bodil) läst i år

Häromdagen bloggade jag om den bästa ungdomsbok jag läst i år, och nu är det dags för bästa barnboken jag har läst i år.

Jag är mycket glad att ha en liten dotter som gillar böcker! Redan när hon bara var några månader gammal märktes det tydligt vilka böcker hon föredrog framför andra. Hennes första favoritbok var den här:

Snigelns visa. Text av Gustaf Fröding och illustrerad av Malin Biller.
Kul att hon redan fattat tycke för finlitteratur! Även om jag gissar att det mest är illustrationerna hon uppskattar än så länge.

En annan bok hon gillat väldigt mycket är den här:

Tre visor, illustrerad av Catarina Kruusval. Jättefina bilder, och man kan variera sig genom att ibland läsa dem som sagor och ibland sjunga sångerna. Ibland har Bodil inte velat lägga ifrån sig den när hon ska somna utan vill fortsätta hålla i den när jag släcker lampan.

Jag gillar också dessa böcker mycket, men jag tror att min favorit av de böcker vi läst i år är Nämen Benny av Barbro Lindgren, illustrerad av Olof Lagerkrantz.

Gamla pixi-böcker kan vara svåra att få tag på, och Tre visor verkar vara tillfälligt slut på förlaget. Men Malin Biller har gett ut en hel bok med illustrerade Fröding-dikter och barnsånger illustrerade av Catarina Kruusval (inte bara dessa tre) finns utgivna en och en i pekboksvariant med hårda blad. Barbro Lindgren har skrivit tre böcker om Benny.

Alla dessa tips kan du hitta hos Glansholms bokhandel.

Julkalenderbloggstafett - Lucka 11

Välkomna till lucka 11 i julkalenderbloggstafetten!

Vi bloggar på temat En riktigt bra ungdomsbok jag läst 2014.

Innan jag avslöjar mitt val ska jag berätta lite om min relation till ungdomsböcker.
Jag är en 30+-person, och alltså rätt så många år över målgruppen. Men vad gör det? Jag gillar ungdomsböcker! Som tur är är jag lärare i svenska på en högstadieskola och har därmed stor anledning att läsa ungdomsböcker. Det här året har det dock blivit lite skralt med läsning. På mitt jobb har vi ett fin-fint samarbete med ungdomsbibliotekarien som kommer och berättar om nya ungdomsböcker som vi sedan läser och diskuterar. Bokklubb på arbetstid alltså! Men eftersom jag var föräldraledig under vårterminen och har jobbat deltid under höstterminen så har jag inte varit med det här året. Men ett par ungdomsböcker har det ändå blivit i år. Den bästa av dem var en bok som jag läste i min privata bokklubb (alltså utanför jobbet). Jag har sån tur att jag inte bara är lärare, jag är dessutom med i en bokklubb där det finns andra som gillar ungdomsböcker!

Och boken är.... *trumvirvel*

Låt vargarna komma av Carol Rifka Brunt

Snygg framsida, va!
Boken utspelar sig i USA under 80-talet. 14-åriga Junes bästa (ende?) vän är hennes morbror Finn som precis har gått bort i aids. Ett tema som passar bra in om man följer Musikhjälpen i dessa tider.
Efter Finns död får June kontakt med Finns pojkvän Toby, vars existens hon inte kände till innan. Mellan dem utvecklas en förbjuden vänskap; Junes familj vill inte ha något med Toby att göra.
I centrum för berättelsen står både Junes relation med Toby och med Finn som hon ständigt tänker på. Men det handlar också om relationen mellan June och hennes syster Greta. June tänker tillbaks på den bekymmersfria barndomen då hon och Greta var oskiljaktiga. Nu har de svårt att vara i samma rum en längre stund utan att bli osams.

Någon i min bokklubb tyckte att vissa saker i boken kändes lite otrovärdiga (jag är från Norrland och då får man sätta o- framför allt). Men jag köpte allt och bara drogs med i berättelsen! Jag tyckte att historien var sannolik utan att för den skull bli vardaglig och tråkig. På något sätt påminde boken mig om en amerikansk independentfilm (det är bra, alltså!).
Boken har i Sverige blivit klassad som ungdomsbok, men i USA är den en "vanlig" roman. Jag tycker den passar både tonåringar, unga vuxna och vuxna. Vuxna kan ju faktiskt också läsa om tonåringar. Låt vargarna komma är inte skrivet på ett sätt så den känns för ungdomlig även om det är berättat från en tonårings perspektiv. Och June är inte heller en typisk tonåring. På många sätt mognare trots att hon längtar tillbaks till barndomen.
Köp boken i julklapp till dig själv eller någon annan, t.ex. här! Den finns både i pocket och danskt band, men pocketutgåvan är ju tyvärr inte lika snygg tycker jag.

Imorgon ska ni titta in till Anna på Sagan om sagorna för lucka 12.


psst... ni kan även titta in till mig imorgon, för då tänkte jag bjuda på mina bästa barnbokstips som en liten bonus...

Vem behöver 24 julklappar innan julafton?

1 december är dagen då hela världen (nåja, Sverige) fylls av adventskalendrar av alla de slag. Det är tv-serier, paket, choklad, te, rabatterbjudanden från diverse affärer, lotter från idrottsföreningar osv. Jag har läst att den allra första adventskalendern bestod av 24 pepparkakor, men idag anses väl den mest klassiska adventskalendern vara den med en bild med 24 luckor där varje lucka innehåller ytterligare en liten minibild.
Men hur många har såna nuförtiden egentligen?
Vad är det för spännande med att få se en bild varje dag när man istället kan få en pryl?

På sociala medier möter jag bilder på mammors egengjorda present-julkalendrar blandat med andra mammors stress över att inte hinna ge sina barn egengjorda present-julkalendrar. Jag vet inte om det bara är för att min dotter är för liten än så länge, men jag har svårt att komma på vad jag ska köpa åt henne i julklapp eftersom hon redan har allt hon behöver och dessutom kommer få paket från mor- och farföräldrar och andra släktingar. Men många verkar alltså inte ha problem med att komma på 24 saker att ge sina barn innan de får själva julklapparna. (Jag utgår ifrån att dessa barn också får julklappar, men det kanske är fördomsfullt av mig.)

Jag förstår att alla barn numer behöver ett eget rum och att båda föräldrarna måste jobba heltid. För hur får man annars plats med alla nya saker som strömmar in i hemmet år efter år? Och hur har man råd med denna överkonsumtion, tillsammans med det större boende som vår prylhysteri kräver, om man inte jobbar så mycket som möjligt?

Någonstans känns det som om vi blivit lurade. Går livet verkligen ut på att jobba så mycket som möjligt så man kan tjäna så mycket pengar som möjligt så man kan köpa så mycket saker som möjligt? Det de flesta egentligen vill ha mer av är tid. Tid att göra det man vill och tid att umgås med dem man tycker om. Och någonstans verkar det som om vi har gått på lögnen om att man kan köpa tid. Om det verkligen är tid du vill ha så jobba lite mindre! Automatiskt får du fler timmar som du rår över själv. Du kommer ha lite mindre pengar, men skippa att ägna din nyvunna tid åt onödig shopping så har du fått ännu mer tid.
Simple as that!

Nu har jag inte ens gått in på de miljömässiga vinsterna med att skippa presentjulkalendern, eller vad det lär våra barn att ständigt bli överösta med presenter, men lite lämnar jag till er läsaren att fundera över.

Men visst är adventskalendrar jättekul! Jag själv älskar idén! Jag har en teadventskalender i år igen, och även om jag inte har någon adventskalender på bloggen som jag haft tidigare så deltar jag i Sofies bokbloggs julkalenderbloggstafett.

En vän visade upp sin supersmarta presentadventskalender på Facebook. Hon hade lånat 24 böcker på biblioteket och slagit in dem i paket. Ingen kostnad (förutom presentpappret) och barnen får en ny saga att läsa eller lyssna till varje dag. Mysig idé va!

Glad advent på er!